Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j 6
E. LINDERHOLM
15681 om en tacksägelsedag med anledning af hans öfverståndna
svaghet och anfäktning gaf upphof till regelbundna bönedagar.
Visitationsartiklarna åsyfta de vecko-bönedagar, hvilkas
första upprinnelse ligger i Johan III:s, af danska kriget föranledda,
skrifvelse den 8/io 15692 till rikets biskopar om hållande af 2
bönedagar i veckan (onsdag och fredag) både i städerna och
på landsbygden, så länge kriget varade.
På kyrkomötet i Uppsala 1572 beslöts, att två bönedagar
(söndag(?) och fredag) skulle hållas »för thesse tre plågor skuld,
som är feyden emoth Ridzsen, pestilentie och dyre tidhen».3
Exemplet följdes 1573 af hertig Karl, som då i ett mandat
af den 6/64 inför Guds stränga straffdomar medelst krig, örlig,
hunger, dyr tid och mångahanda sjukdomar bjöd furstendömets
invånare att årligen i hvarje vecka hålla bönedagar, två5 i
städerna och en på landet, med predikans och litanians åhörande.
Den 26 april 1580 kungjorde hertig Karl ånyo, att
furstendömets invånare skulle, »effter så många förskräckelige
under-te ckn skie6 så wäl på himmelen som ock ibland oss här på
jor-dene», hålla en bönedag hvarje vecka och att åtminstone en,
två eller tre borde infinna sig till predikans och litanians
åhörande.7 Likaså bjöd konung Johan genom mandat af den 30/i
1588,8 att »efter thett om dette närwarandes år 88 myckett talat
och spått [är],u att thett skal blifwe ett hårdt år med hunger,
1 Stiernman, Bihang etc. till Riksdagars och möte?is beslut, s. 208 f-
2 RA. Konung Johans Registratur den s/10 1S69 (fol. 362).
3 SRA. II: i, s. 441.
4 RA. Hertig Karls Registratur 1572—73, den 6/° 1 573 (fol. 109 r).
5 Icke tre, såsom vanligen uppgifves efter afskriften i Eccl. Handl., vol.
I n:o 74 i Prästeståndets Arkiv, RA.
6 Laurentius Paulinus Gothus skrifver ock i sin Cometoscopia, s.
105, om detta år: »Anno 1580 syntes mångahanda eeldztekn uppå himmelen
och ibland andra en comet i södher, i begynnelsen på Octobri månadt, hwilken
hadhe sitt lop mästadeels norr uth. Effter thenne cometen tildrogh sigh en
hettigh och häfftigh huffuudhwärck, som i hastigheet gick öffuer hele
Euro-pam. På thetta åhret(!) bleff Formula Concordiae i Dresden uthaff trycket
förfärdigadt. Samma åhret häriade een häfftigh pestilentz mäst öffuer hela
Swerige, och Academien i Ubsala wardt ödhelagdt.» Jfr E. Linderholm, Om
kometernas etc. re/ig. tolkning i Bibelforskaren igio, s. 227—271.
7 RA. Hertig Karls Registratur 1^79—So, den 2e/i (fol. 91).
8 RA. Konung Johans Registratur 1588, den 30/i (fol. 27 v.).
0 Bönedagsmandatets ord kunna bestyrkas. Aren 1587 och 1588 sågo
åtminstone två märkligare svenska arbeten i astrologi dagen i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
