Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
2 3
af det växande krafvet på kristlig kunskap, fordran på
obligatoriskt skriftermål för nattvardsgång bestämdt uttalas, och det är,
såsom domprosten H. LUNDSTRÖM påvisat i Samlaren för 1893,1
på stiftssynoden i Strängnäs 1592, som detta kraf första gången
klart och bestämdt uttalas med de orden: »Ingen tilstädies
oskrifftet gåå till Herrans natward.»2 Märkas bör ock
ordalydelsen i den vid samma synod träffade bestämmelsen om
skriftermålets förrättande på söndagens morgon före högmässan:
»Absolutio et examen communicantium fiat ante Missam, non, ut
fieri importune consuevit, sub Symboli decantatione.»3
Under de följande åren stadgas upprepade gånger
skriftermålet såsom obligatoriskt villkor för nattvardsgång och förlägges
vanligen till en veckoböndag. På synoden i Strängnäs 1610
föreskref b. Paulinus, att de, som på söndagen ville gå till Guds
bord, på fredagen näst förut skulle gå »till skrift eller
absolu-tionem».4 I Upsala göres krafvet på skriftermål gällande 1604,5
tydligare 16076 och 1608,7 och synes skriftningen här förläggas
till söndagens morgon. I 16088 och 16199 års lagförslag
förlägges skriftermålet också till bönedagen.
Då synodalakter för Upsala ärkestift saknas åren
1614—-1638, kan intet bestämdt sägas om tiden för skriftermålet under
denna tid, hvad ärkestiftet angår. Ar 1639 frågar äb. paulinus
vid synoden: »Num absolutio communicantium fiat die Veneris
ruri et die Saturni in civitatibus?» Svaret anges icke.10
1 Växiö stift skulle de närboende skriftas på lördagsafton,
de öfriga pä söndagsmorgonen.11 I Rudbeckius’ kyrkostadgar
förlägges skriftermålet för landsbygdens vidkommande till
vecko-bönedagen, osagdt på hvilken veckodag.12
Af det sagda framgår sålunda, att krafvet på obligatoriskt
skriftermål före nattvardsgången göres gällande först på
1590-talet och vinner stadga först ett stycke in på 1600-talet samt
I A. a. s. 117. 2 Ibdm s. 117. SSA. II, s. 55. 3 Ibdm s. 54. 4 Ibdm
s. 61. B SSA. I, s. 8, 9. 6 Ibdm s. 13. 7 Ibdm s. 19, 20. 8 K. B. Engestr.
Saml. Tillägg till fol. XXIIII i dess ex. af KO 1571.
0 Kyrkoordningar etc. fore /686, s. 413. O. Holmström, Vårt
lutherska skriftermål, Lund 1891, s. 141, har trott, att denna föreskrift gifvits först
då och att den afser de stora 3-årliga faste- och böndagarna samt däraf
slutit, att t. o. m. månader kunnat förgå mellan skriftermål och nattvardsgång,
hvaraf åter följt betänkliga slutsatser i liturgiskt hänseende.
10 SSA. I s. 44.
II Petrus Jonae Ky?-ko-ord?iing 1619. Wallquist, a. a. II, s. 595.
12 Se edit. Lundström. Cap. I, s 4 och 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
