Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
2 3
dum exhortentur, imprimisque an patres familias et matres
fa-milias saepe moneant, ut liberis et caeteris domesticis, ancillis
et servis catechismum inculcent, illosque ad eum discendum
omni studio adhibeant».1
De norrländska stadgarnas ord om »catechismum, som nu
medh flijt föreställes», passa onekligen väl samman med denna
tids ifver för katekesationen. Gärna medges dock, att
bevisningen på denna punkt icke kan bli fullt bindande.
Säkrare blir den, då vi vända oss till den i § 31 klart
häfdade fordran på katekeskimskap såsom villkor för ungdomens
första nattvardsgång, en föreskrift, som första gången veterligen
gjorts af ÄB. Olaus Martini i en cirkulärskrivelse af 1607,
i hvilken prästerskapet ålägges förhöra »barn, när the gå förste
gång til sacramentet, at the intet slippa ther til, för ähn the kunne
läsa catechismum och, så mykit möjeligit wara kan, förstå.»2 Att
denna cirkulärskrifvelse till stiftet äfven nått de norrländska
prostarna är själfklart. Att den norrländska stadgans kraf på
katekeskunskap, för öfrigt väl så strängt som i det
ärkebiskopliga cirkuläret af 1607, går tillbaka till denna skrifvelse får väl ock
anses högst antagligt. Äldre kan det åtminstone ej gärna vara.
En bestämmelse, som med stor sannolikhet går tillbaka till
1600-talets första år finna vi i § 64, som fastställer villkoren
för fadderskap. Analoga bestämmelser gifvas redan vid
Strängnässynoden 1592. »Honesti sint compatres, non haeretici aut
aliqui impii et infames.»3 I Upsala ger Olaus Martini 1607 en
liknande föreskrift och förmanar »emot alle secter och papister»4
etc. Papist var just slagordet då. Papister förbjudas och i vår
§ 64 att stå fadder. Längre fram på 1600-talet var ett sådant
förbud öfverflödigt, och kan därför icke ha uppstått då.
Af särdeles intresse och vikt äro de norrländska
stadgarnas bestämmelser i §§ 56 och 57 om trolofning och
vigsel. I dessa märkas tydligt kyrkans sträfvan i slutet af
1500-och än mer i början af 1600-talet att göra trolofningen till en
kyrklig handling. Såsom vi sett, erkände 1585 års
visitations-artiklar den icke kyrkliga trolofningen under hänvisning till KO
1571. Redan 1584 års synod i det ledande Strängnässtiftet
1 Samlaren 1893, s. 132 f.
- Se H. Lundström, Samlaren 1893, s. 117 och 135 samt SSA. I, s. 14.
1 SSA. II, s. 54.
1 SSA. i, s. 13, 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
