- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
29

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR

2 3

församblingz närvvaru och gifwa kyrkjoherden tillkänna 14
dagar, för än thett skeer, på thett han kan hafwa theste bettre
tilfälle att förspörja sigh om alle omständer.»1

Att de norrländska stadgarnas bestämmelse om
trolofning i § 56 är beroende af ofvan omförmälda kyrkliga
äktenskapslagstiftning far väl anses otvifvelaktigt. Svårare är att
säga, om § 56 hvilar på 1604 eller 1612 års beslut. I hvarje
fall är klart, att ifrågavarande paragraf måste dateras efter
i6o‡.

Af särdeles intresse äro vidare norrlandsstadgarnas
bestämmelser i §§ 57 och 58 om vigsel och otidigt sänglag, hvilka
bestämmelser äfven de stå på kyrkolagstiftningens program från
slutet af 1500- och början af 1600-talet.

Bland allmogen har, uppenbarligen i öfverstämmelse med
uråldrig folksed och uppfattning af äktenskapet, fästning och
sänglag följts åt.2 Med vigseln dröjdes, såsom framgår af de
många förbuden mot dröjsmål, ofta flera år. Redan under
medeltiden hade kyrkan upptagit kampen mot denna folksed. I
Statu tum IOHANNIS IERECHINI, Arboga 1412, § 5, stadgas mot
ifrågavarande sed: »Item nulli desponsati ante premissa banna
et susceptam benediccionem nupciarum condormiant, sub pena
trium marcharum.»3 Så ock i ÄB. Jöns Håkanssons stadga
för Jämtland 1425.4

Lagstiftningen i den äldsta protestantiska tiden intog en något
annorlunda ståndpunkt. I Västerås Ordinantia af 1527 heter
det sålunda: »Hender festerman legra sina pige eller lagfesta
hustru, böthe ther intet före, effter emellom them är rätt
egta-skap för Gudi, och må icke åthskilias vid henne. Ofvergifver
han henne, straffas epter lagen.»5 I en »Förklaring och tillägg
ti>ll Westerås mötes beslut i afseende på kyrkolagen»6 af 1528
upprepas nyssnämnda ord nästan ordagrant: »Then, som laeg-

1 Efter afskrift i UDA. E: I:i, fol. 57 v.

2 På synoden i Strängnäs 1585 förmältes, att »Tomes i Lööt i Strenge
nes sokn hafluer latliit en knecht sina dotter troloffuat och giffuit them strax
loff gå i sängh tilhopa». SSA. II, s. 27. Jfr de norrländska stadgarnas § 58,
där sänglag i visst, icke angifvet, fall kan medges före vigseln. Utan tvifvel
en eftergift för folkseden.

3 Reuterdahl, Statuta Synodatia, p. 107.

4 J. Gummerus, Sy?iodat statuter, s. 44.

0 SRA. I: i, s. 92.

" Gustaf I:s Registratur (1528) V, s. 25 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free