Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j 6
E. LINDERHOLM
rar sina fleste qwinna, böte ther intet fföre, epter thet aer hans
retta hustru, men giffuer han henne ofifwer, ware så sak, som
han ginge ffrå then han wåre wigdher medh.»1
Under 1500-talets lopp intar kyrkan en väsentligt strängare
ståndpunkt. KO 1571 stadgade: »Så skal ock ingen saaklöst
senggå med sijn festequinno, för än the liaffua warit til kyrkio
och anammat ther allmans witnesbyrd och kyrkionnes
welsig-nelse.»2
Nya stadganden funnos snart behöfliga. Stiftssynoden i
Strängnäs 1583 föreskref: »Icke skole the heller draga tilhopa
i gårde, för än kyrkio bandet är giort»,3 och hertig Karl
stadgade s. å., såsom vi sett, att de, som utan vigsel suttit »i
laglige festningh mer än 2 åhr, skall böthe 3 marker för huart
åhr.»4 På Strängnässynoderna 1584,5 1585° och 16137 träffas
ånyo liknande bestämmelser. I ärkestiftet stadgades på
synoden 1611, att man skulle »låta them, som trolofuas, vilkora sig
sielfue medh straff och böter, om the hafua sängelag, för ähn
the viias.»8
På riksdagen i Örebro 1617 beslöt prästerskapet: »The,
som begynna sitt echtenskap med otucht och icke hålla sigh
ifrån sängelagh till brollopzdaghen, måghe gifwa till hospitalet
i dlr, och pastor förkunnar theras feel af predikestolen . . .
Then ingen rådh hafwer sigh medh them fattigom förlijka, må
bådhe han och hon 2 söndagar stå i wapnehuset.»9
De norrländska stadgarnas bestämmelser i §§ 57 och 58
förråda tydlig frändskap med dem, vi här ofvan lärt känna,
ehuru bötesbeloppen äro olika, utom i ett fall, där det liksom i
Örebrobeslutet 1617 är 1 dlr.
Nära sammanhängande med nu behandlade stadgar äro de
kulturhistoriskt intressanta bestämmelserna om brudars skrud, kanske
djupare än de föregående ingripande i folklig sed och
tvifvelsutan mer fruktade än föregående stadgar — alltför naturligt i
1 Loc. cit. s. 27.
2 Kyrko-Ordtiingar etc. fore /686, s. 109.
3 SSA. II, s. 4.
4 SSA. II, s. 10.
5 SSA. II, s. 13.
6 SSA. II, s. 26.
7 SSA. II, s. 68.
8 SSA. I, s. 25.
9 Efter afskrift i UD A. E. I: 1, fol. 53 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
