Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
E. LINDERHOLM
byggande af fattigstugor i hvar socken. »Sjukastugor» för de
fattiga hade påyrkats af KO 1571,1 af hertig Karl och rådet
på kyrkomötet i Uppsala 15952 och i kyrkolagsförslaget af 1619. 3
paulinus yrkar ock i sin tiggarordning af 1640,4 att alla
församlingar å landet skulle efter urminnes bruk hafva en stuga
vid kyrkan för 2, 3 à 4 eller flera fattiga. Såväl Paulini
yrkande som den kungliga stadgans påbud visa ju dock, att detta
urminnesbruk åtminstone icke allestädes funnit efterföljd. Då
nu socknestugan i de norrländska stadgarna förutsättes såsom
något själfklart, de eljes ofta förekommande tiggarbrefven icke
nämnas, utan församlingens plikt att sörja för sina fattiga uttalas
såsom själfklar, kunde detta nog i och för sig tala för en
jämförelsevis sen affattning. Dock vågar jag icke häraf draga
någon bestämd slutsats, då de gifna formuleringarna icke heller
här visa ett bestämdt direkt beroende af säkert daterbara
samtida akter.
Härmed lämnar jag de ifrågavarande norrländska stadgarna,
då en undersökning äfven af de icke här berörda
bestämmelserna icke synes mig kunna betyda någon egentlig vinst eller
medföra någon ändring af det vunna resultatet.
Hvad Norrlandsstadgan i dess helhet angår synes mig
resultatet bli det, att den i viktiga partier måste anses gå
tillbaka till 1600-talets första decennier på grund af sitt allmänna
sammanhang med denna tids öfriga svenska kyrkolagstiftning.
A andra sidan bör det vara klart, att en rad andra bestämmelser
tvifvelsutan gå tillbaka till äldre tider och i viss mån återspegla
gammal tradition och praxis. Stadgan som helhet har
naturligtvis icke tillkommit på en gång, utan uppstått så
småningom under modifiering af äldre och tillägg af nya
bestämmelser. Denna process märkes rätt väl i olikheterna mellan
stadgans båda versioner. Tydligen är texten i N. 1900 äldst,
medan Hambraeus’ text, särskildt genom de ofta höjda böterna,
visar till en något senare tid. Sin slutliga form torde stadgan
i sin helhet ha fått först mot midten af århundradet.
Men hafva dessa stadgar under en längre tid samlats och
1 Kvrko-ordningar etc. fore 1686, s. 174.
2 SRA. III: II, s. 535.
3 Kyrko-ord?iingar etc. före /686, s. 556.
4 H. Lundström, Laur. Paulinus Gothus, III. Bil. s. 6 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
