Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
49
icke några anmärkningar behöfvas, då de äro till tid och
härkomst kända och jämförelsematerial är gifvet i det redan sagda.
Blott må tilläggas några ord om den i undersökningen
berörda kyrkolagstiftningens allmänna betydelse.
Det är ju en länge känd regel, att det icke går för sig att
skrifva en tids historia efter kungliga förordningar och officiella
beslut. Det är klart, att denna metodiska grundregel gäller
äfven här, och det behöfver därför knappast påvisas, att
verkligheten kom att stå långt efter det afsedda målet. Den
fortgående upprepningen af enahanda eller likartade bestämmelser
är ju själf ett bevis härför. Det ges för öfrigt akter, hvilka
alltför väl ge den positiva bevisningen, vare sig det gäller
bönedagars hållande, gudstjänsternas bevistande,
kristendomsundervisningens tillgodogörande, söndagens helgande, svärjandets
afskaffande samt kristlig seds efterlefvande o. s. v.
Men det är heller icke fråga om att studera detta, då man
vänder sig till en viss tids kyrkliga lagstiftning, allrahelst såsom
här dess kyrkotuktslagstiftning. Hvad man där bör söka och
äfvenledes finner, det är kyrkans mening om det kristliga lifvet sådant
det bör vara, eller kanske rättare, sådant det icke bör vara, ty
det är ju mera fråga om att rätta missförhållanden än framlägga
ett positivt program, och det är en gifven följd häraf, att kyrkans
hela åskådning och än mindre det bästa, hon hade att ge, icke
kommer fram i stadgar af den art, vi här lärt känna.
Likvisst ligger här något af det positiva program eller det
mål, kyrkan satte för folklifvets omgestaltning, och det lärer ej
kunna rätt väl nekas, att kyrkans fäder haft ett nog så hårdt
material och ett nog så styft arbete, när det gällde att dana
mången gång så godt som början till kristen sed och åskådning.
Medlen synas onekligen för vår tids uppfattning något
tvifvelaktiga till sin kristlighet, men man gör väl i att härvid
taga i betraktande kulturens och själsodlingens allmänna
tillstånd under samma tider. I det stora hela befann sig den
stränga kyrkolagstiftningen i samklang med det allmänna
betraktelsesättet, ehuruväl det måste medges, att kyrkans
vedergällningslära snarare bidrog att öka än minska strängheten i
lagstiftning och rättsskipning.
För sin tid och särskildt under sin, af vissa aktuella
missförhållanden påkallade, uppkomst har tvifvelsutan den
skärskådade kyrkotuktslagstiftningen verkat i god riktning till fostrande
Kyrkohisl. Årsskrift. 1911. 4
O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
