Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - I. Lagstiftning rörande sabbatshelgd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN KYRKLIGA LAGSTIFTNINGENS HISTORIA I SVERIGE 6 I
heter det i prästeståndets protokoll (d. 14 september 1726),
»befaras till en del däraf förorsakas, att krogar blifva hållna vid
kyrkorna, ja, på somliga orter af prästerna själfva». Vid ett
senare sammanträde (d. 11 februari 1727) föreslog biskop Erik
Benzelius, att en skrifvelse skulle aflåtas till justitiekanslern med
anhållan, att det utlofvade plakatet angående sabbatens helgande
snart måtte utfärdas. Benzelius motiverade sitt förslag med
erinran om »det oskick, som sker med baler och dans om
lördagarna långt in på nätterna». Förslaget synes dock ej ha ledt
till någon omedelbar påföljd.
Frågan om söndagens helighållande upptogs ånyo i
prästerskapets allmänna besvär vid 1731 års riksdag och föranledde en
kungl, resolution, daterad d. 14 september 1731, hvari
stadgades, att bröllop och stora graföl ej skulle få äga rum aftonen
före någon söndag eller stor helgdag, ej heller närmaste dagen
därefter, på det att ej gudstjänsten måtte försummas.
Vid 1739 års riksdag beslöt prästeståndet att låta ett
cirku-lärbref utgå till samtliga konsistorier i riket med anhållan att
prästerna måtte påminnas om, att »gudstjänsten behörigen må
idkas och i allt öfrigt en god kristlig ordning i församlingarna
hållas». Beslutet var närmast föranledt af ett memorial af
kyrkoherden Matthias Ramzelius (från Västerås stift), hvari han
erinrade om sabbatens ohelgande och föreslog åtgärder däremot.
Vid frågans behandling yttrade kyrkoherde Michael Hermonius
(Maria Magdalena församling): » Vi hafva förordningar, som äro
väl författade, men så länge en så stor myckenhet krogar
tilllåtas, hvilka ock på sabbaten, ja, under gudstjänsten blifva
öppnade, lärer här i Stockholm näppeligen en önsklig ändring stå
att förvänta».1 Likväl hade endast några få år förut påbudet
angående krogar och källare i 1687 års stadga om eder och
sabbatsbrott återupplifvats.2
Då frågan om åtskilliga mindre helgdagars indragning
behandlades vid 1740—41 års riksdag, framhölls i sammanhang
därmed, att söndagen och de stora högtidsdagarna borde »lysas
i större och starkare hägn och frid».3 Ett uttalande i denna
1 Prästest:s prot. d. 3 april 1739.
- Publikation ang. källares och krogars jämte kaffehus öppnande
hädanefter om sön och högtidsdagar, dat. Kongl. Slottskansliet d. 6 sept. 1733
[års-trycket).
8 Justitiedeputationens betänkande d. 23 juni 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
