Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2 ELOF HALLER
dagens större helg och frid», som Wrede ådagalagt, men
ståndet höll fore, att afskaffandet af en del helgdagar hos många
skulle väcka oro och bekymmer, »som ock att denna tids fanatici
utaf en sådan reformation och rubbning ofelbart skulle taga sig
mycken styrka i sin villfarelse och fägnad, att vår offentliga
gudstjänst allt mer och mer skulle försvinna». I alla händelser
ansåg prästeståndet, att någon förändring ej hastigt borde
vidtagas.1
Förslaget om helgdagarnas indragning behandlades därefter
i justitiedeputationen.2 Af intresse är särskildt, hvad
bondeståndets deputerade hade att andraga. Det heter därom i
protokollet: »Hvarvid bondeståndet först högeligen bestridde, att
någon förändring måtte ske uti den nu allmänt vedertagna och
brukliga gudstjänsten, förkastandes alldeles de skäl, som i
memorialet anföras angående hinder uti landtmannens åkerbruk och
bärgning, som genom apostladagarna skall förorsakas, och
däremot tryggade sig vid Guds välsignelse och försyn uti all ting
samt att hans namn icke för ofta eller nog kan tillbedjas. Det
skulle ock vara en stor sorg för den enfaldiga hopen af menige
man, om de, som eljest icke hafva så ofta tillfälle att besöka
Guds hus samt medel vid handen att betrakta Guds ord hemma
som de, hvilka bo uti staden eller äro af högre stånd samt mera
upplyst kunskap, skulle nu där ofvanpå betagas de dagar, som
till gudstjänstens öfvande varit i långliga tider utsedde och
förordnade. Bondeståndet förmodade ock, att ingen af högvördiga
prästeståndet skulle vilja bifalla en sådan proposition, som om
apostladagarnas afskaffande gjord är, utan hädanefter som
hittills för den lön och uppehåll, som dem bestås, genom lära och
predikan deras enfaldige åhörare gå till handa».
Äfven kyrkoherde Michael Hermonius uppträdde i
justitiedeputationen skarpt emot det väckta förslaget. Han betviflade
ej, att friherre Wredes förslag härflutit »af idel välmening och
fromhet, hvarför han har ett allmänt beröm», men framhöll de
vådor, som förslagets antagande skulle medföra. »Skulle nu en
sådan förändring med apostla- och högtidsdagarnas afskaffande
ske, hade det ej allena den frukten, att de, som eljest tillförene
haft nog lättsinniga tankar om gudstjänsten, blefve däruti på
det sättet långt vidare styrkta, utan ock gåfves efter handen
1 Prästest:s prot. d. 9, 11 aug. 1738.
3 Justitiedep:s prot. d. 19 sept. 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
