Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN KYRKLIGA LAGSTIFTNINGENS HISTORIA I SVERIGE 6 I
När frågan behandlades i prästeståndet, framhölls det med
styrka, att förändringen i helgdagarnas antal borde i den kungl,
förordningen tydligt motiveras, så att menige man ej måtte taga
någon anstöt däraf. Prästeståndet beslöt emellertid att bifalla
justitiedeputationens förslag.
I enlighet med detta förslag, som sålunda bifallits af tre
stånd,1 utfärdades en kungl, förordning d. ii november 1741,
hvarigenom Marie besökelsedag, Skärtorsdagen, de båda
gångdagarna, tredjedagarna [fjärdedagarna] i de stora högtiderna samt
alla apostladagarna förklarades afskaffade. På landet skulle dock
på dessa dagar katekesförhör äga rum, hvartill barn och
ungdom borde infinna sig. Någon förändring i böndagarnas antal
föreskrefs ej i den kungl, förordningen. De mindre helgdagarnas
indragning motiverades utförligt enligt prästerskapets uttalade
önskan. Förordningen söker äfven förebygga förklenliga
utlåtanden om prästerskapet med anledning af den skedda
indragningen och framhåller, att dess arbete endast blifvit förändradt,
hvarför »riksens ständer förmoda, att alla lättsinniga och
ogrundade tankar och omdömen antingen om den allmänna
gudstjänstförrättningen i gemen eller ock om läroämbetets härunder
beroende förmån och bekvämlighet i synnerhet skola af sig
själfva förfalla och varda om intet.» Såsom ofvan är nämndt,
inskärper äfven denna förordning vikten af söndagens rätta
firande.
Egendomligt är, att i den nämnda förordningen liksom i
ständernas underdåniga skrifvelse af den 22 augusti 1741 ej
talas om fjärdedagarna, såsom i Wredes memorial, utan i stället
om tredjedagarna. Härmed betecknas uppenbarligen
fjärdedagarna, nämligen i betydelse af den tredje helgdagen i de stora
högtiderna. I justitiedeputationens betänkande af d. 23 juni 1741
användas omväxlande uttrycken tredjedagar och fjärdedagar.
Att de egentliga tredjedagarna ej vid denna tid firades såsom
helgdagar, är ofvan framhållet.
De uttalade förhoppningarna, att förordningen om de mindre
helgdagarnas indragning äfven på landsbygden skulle mottagas
med välvilja, och att den skulle bidraga till söndagens värdigare
firande, synas ej ha gått i uppfyllelse. Om den oro, som den
beslutade förändringen väckte inom bondeståndet, vittnar ett
yttrande af prosten Christopher Risell, ombud i prästeståndet
1 Ständemas skrifvelse till K. Maj:t den 22 aug. 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
