Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. B. Westman. Sveriges kyrka och Englands. Ett engelskt kommittébetänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 SVERIGES KYRKA OCH ENGLANDS
lyder: »Ingen ma träda till prediko-ämbetet, som icke är
lagligen och ordentligen kallad och begärd och af sin biskop
skicklig befunnen, godkänd och vigd.» Praxis tycks vara att
tillåta en man, prästvigd genom kunglig tillåtelse eller i
Au-gustanasynoden i Förenta Staterna, att blifva komminister men
icke kyrkoherde.
Vid detta tillfälle framlades af de svenska medlemmarna i
konferensen följande framställning af den svenska kyrkans lära
om kyrkan.
7. Svenska kyrkans lära om kyrkan och ämbetet.1
»1) Augsburgska Bekännelsens art. VII tillägger, efter att
hafva angifvit de tvänne konstitutiva kännetecknen på en kristen
kyrka: ’evangelium recte docetur et recte administrantur
sacra-menta’, uttryckligen: ’Nec necesse est ubique esse similes
tradi-tiones humanas, seu ritus aut ceremonias ab hominibus
institu-tas’ (jfr De 39 art. XXXIV: It is not necessary that traditions
and ceremonies be in all places one or utterly like etc.). Det
är nödvändigt, att en ordning finns; quod är nödvändigt, men
icke quomodo.
2) Olikheter i gudstjänstordning, i kyrkoförfattning (biskoplig
eller presbyteriansk o. s. v.) och i organisationen af det kyrkliga
ämbetet behöfva icke upphäfva ’veram unitatem ecclesiæ’.
3) Ingen särskild organisation af kyrkan eller af dess
ämbete är inrättad jure divino; detta gäller sålunda också den
ordning och de förhållanden, som omtalas i Nya testamentet, ty
den Heliga Skrift, norma normans för kyrkans tro, ütgör ingen
lag, utan häfdar fastmer för det nya förbundet den kristna
frihetens stora grundsats , som orubbligt förfäktades af Paulus
gentemot hvarje form af lagreligion, och som med ny styrka
och klarhet tillämpades af Luther, men som härrör från vår
Frälsare själf, som till exempel vid afskedet från sina lärjungar
icke på förhand band deras kommande verksamhet medels några
regler och inrättningar, utan hänvisade dem till Parakletens, den
Helige Andens, ledning.
4) Då ändamålet med hvarje organisation och med hela
ämbetet utgöres af ordets predikan och sakramentens förvalt-
1 Dessa af de svenska medlemmarna af konferensen framlagda 6 punkter
äro här återgifna efter det svenska originalet.
Öfvers, aum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
