Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. B. Westman. Sveriges kyrka och Englands. Ett engelskt kommittébetänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 SVERIGES KYRKA OCH ENGLANDS
själfständig, och dess framtid måste ligga i dess egna händer.
Det är tydligt, att förhållandena mellan denna organisation och
det anglikanska samfundet måste uppgöras hufvudsakligen i
Förenta Staterna; vi göra därför inga förslag i denna fråga.1
10. Tillsättande af kommitté.
På vår anhållan samtyckte Arkebiskopen af Upsala till att
tillsätta en liten kommitté att jämte honom, om det blefve
nödvändigt, fortsätta de vid konferensen inledda diskussionerna.
Medlemmarnas namn, såsom de meddelats af Ärkebiskopen i
december 1909, voro följande:
Ärkebiskopen af Upsala (D:r J. A. Ekman).
Biskopen af Linköping (D:r Otto Ahnfelt).
Biskopen af Kalmar (D:r H. W. Tottie).
Domprosten af Upsala (D:r A. H. Lundström).
Professorn D:r N. Söderblom.
Den vakans, som uppstod genom biskop Ahnfelts död,
har fyllts genom inkallande i kommittén af Biskopen af Lund
(D:r Gottfrid Billing).
Afslutning.
Eders Högvördighet skall finna, att de ämnen, som vi hafva
tagit i öfvervägande, äro af stor vikt och i viss mån invecklade,
så till vida som de icke blott omfatta vårt förhållande till den
svenska nationalkyrkan utan därigenom kunna bringa oss i
relation till andra samfund, som hafva samma bekännelse.
I det vi närma oss den hufvudfråga, som är öfverlämnad
till vårt betänkande, synes det oss rätt att framhålla den
synnerligen viktiga plikten att hafva kommunion med alla andra
kristna, hvarhelst det är möjligt och icke tydligt orätt att göra
så. Här hafva vi ett tillfälle till sådan kommunion med en kyrka,
som af alla i Europa är den, som i historia och organisation
mest liknar vår egen. Det är också en kyrka, som har varit
förenad med vår egen genom flera gånger upprepade fall af
intim gemenskap i det förflutna. Denna gemenskap framträdde
särskildt tydligt i förhållandet mellan kyrkorna under Biskop
Henry Comptons af London (1675 —1713) och Biskop Jesper
1 Om ärkebiskop J. A. Ekmans uttalande i denna fråga se nedan sid.
109 ff.
Red.s anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
