Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. B. Westman. Sveriges kyrka och Englands. Ett engelskt kommittébetänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io7
Svedbergs af Skara (1702 1735) tid Den senare hade
uppsikten öfver både den svenska församlingen i London och
församlingarna vid Delawarefloden i Förenta Staterna. Ömsesidigt
utbyte af prästtjänster i den senare trakten förekom ofta, och
de båda kyrkorna behandlade hvarandra som systerkyrkor. Vi
hafva redan hänvisat till Biskop Blomfields af London åtgärd
år 1837 (se ofvan s. 100). Ännu närmare förbindelser etablerades
mellan Biskop H. J. Whitehouse af Illinois (1851-1875) och
Ärkebiskop Reuterdahl af Upsala (1856—1870), hvarvid bl. a.
en i Sverige vigd prästman (Jakob Bredberg) erhöll ett pastorat
i Chicago. Detta steg togs af Biskop Whitehouse i samråd med
hans medbiskopar, och det stadfästes af hans efterföljare Biskop
W. E. Mc Laren. Tillåtelse att predika har också gifvits då
och dä till andra svenska prästmän i Förenta Staterna, t. ex.
till professor Mellin vid Generalseminariet i Newyork.
En allmän uppfattning om det stora intresse, som den
svenska kyrkans historia äger, om dess likhet med vår egen
kyrka och om de värdefulla tjänster, som den har gjort och
kan göra kristenheten, kan inhämtas af Chancellor Bernards
historiska skiss i Bilaga I.
Med afseende på de mera speciella saker, som behandlas i
Bilagorna II och III hafva vi genom det bevismaterial, som
förelagts oss, blifvit öfvertygade om:
1) Att den biskopliga successionen har oafbrutet uppehållits
inom svenska kyrkan, och att denna har en sann uppfattning af
biskopsämbetet, ehuru den icke som ett helt anser detta ämbete
vara så viktigt som de flesta engelska kyrkomän göra;
2) Att prästämbetet också är rätt fattadt som ett gudomligt
inrättadt redskap för ordets och sakramentens tjänst, och att
kyrkans afsikt under hela dess historia har varit att så bevara det.
Ändringen i uttryckssätt, som infördes 1811 och var i bruk till
1894,1 synes oss icke hafva omintetgjort denna afsikt, när
hänsyn tages till andra dokument, som förblefvo gällande och
alltigenom intygade denna afsikt. Den är t. ex. uppenbar i
Augsburgska Bekännelsens art. V och VII och annorstädes, både i
själfva Handboken och i Kyrkolagen.
1 Den åsyftade ändringen är, att ordet »prästämbetet» i 1811 års
Handbok var utbytt mot »predikoämbetet».
Öfvers, anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
