- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
2

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - Om världsliga präster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TO

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

fångna. Derföre äro deras orationer rättare satans än Guds ord, och
när man dem hörer, så hörer man diefwulens wärktyg i mörkret eller
liusets apor, men Christi ord, de äro anda, och de äro lif (Joh. 6:63).
Men den sig af Juda (och hans penninga-kära successorer) lära låter,
hans lefwerne warder ogudaktigt och hans bön blifwer synd (Ps.
109: 7, 16).

§ 32. Det blefwe mig för widlyfftigt at gå in i particulaira
punkter af Libro Concordiæ. Jag har ock hört präster, som aldrig så
ige-nomläsit symboliska böckerna, at de med en gudommelig
öfwertygelse kunnat tro hwar enda punkt, som däri finnes, god, än mindre
siktat det onda från det dugeliga, utan blott för deras höga credit
skull hos lutheranerna wid ordination swurit sig til dem. Sådana
secterare wille Doctor Lutherus intet weta utaf (Tom. 2 Altenb., fol.
119, 130), än mindre kan trones ande tola det, at hans fria krafft och
gåfwa skall så1 inskränkas och dämpas genom menniskio-bud. utan
har han gifwit en lefwande tro, lius och wishet i hiärtat, så kan han
ock gifwa mun, ord och tunga åt hwar och en til at bekänna samma
tro, så mycket som behöfwes effter hwars och ens besynnerliga
til-stånd, mått och gåfwa (Rom. 10: 9,10; cap. 12: 3—6; 2 Cor. 4: 6,13).
Och så säije en hwar Guds fri, som stärkes med Guds fria anda til at
tala sanningen af hiärtat (Ps. 51: 14, 15; Ps. 15: 2; 1 Cor. 1: 10, cap
3, 4). Men så giöra intet de werldslige prästerne, som äro i andeligit
afseende wärre och sämre än papegoijor. Cfr. Doctor Luthers
företal til Spangenbergs postilla, derest så står om dem: »Sie beten nicht,

betrachten nichts in der Schrifft.–Sie brauchen die Postillen,

wie die Formular und Calender, ihre jährige Nahrung zu verdienen,
und sind nichts denn Psittig oder Dohlen, die unverständig nachreden
lernen ». En papegoija är en oförnufftig fogel, och fastän hon språkar
effter, hwad hon hört säjas af folk, så sätter hon sig dock intet til
mästarinna öfwer alla2 andra foglar, utan låter dem flyga och siunga
hwarje effter sin gåfwa. Men hos werldsliga präster finnes gärna
jämte blindheten et syndigt öfwerdåd, at de icke allena sielfwe,
Christo til wanära blifwa menniskors adhærenter, utan wilja ock obligera
andra til samma secteriska wäsende, utestängandes dem, som intet
boija sig der inunder, både ifrån tienster och hemwist. At så
förfara emot dem, som här med alfware omwända sig ifrån traditionibus
patrum, symboliska böckerna, til Christum, den rätta sanningen,
förbinda sig de werldslige prästerne genom ordinations eden (som

1 Ej i T. 269. 2 Ej i T. 269.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free