- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
53

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL

6l

ärebevvismngdi legalera sina andeliga. Om åhörarene så upföra sig,
så få de icke allena passera för christna och den apostoliska
församlingens äkta barn, utan de hafwa ock en obehindrad frihet (de
allena) att kiöpa och sälja i krämare-landet Babel (Apoc. 13: 17).

§ 9. e) I fransöska prästers omgänge befinner man, at somlige
äro civile och moderate nog, då ingen retar dem (såsom ock oskiälig
diur kunna wisa sig tämmeligen spakfärdiga, när de få fullt up effter
sina begärelser), men när deras oandeliga point d’honneur, credit och
interesse står i fara (Joh. 11: 48), då mena de sig fått raison at
draga på strängen (lit. b, § 8), d. ä. ropa på christelig öfwerhets
(christianissimi regis) makt, riksmötens och församblingens decreta,
stadgar och religions-förordningar, hwarigenom Christi frihets barn
antingen måga bringas til Delilas skiöte-församlings lvdno, til
stillatigande och bekännelsens återkallande eller ock undergå det straff,
kyrkio plikt, banlysning, landtförwisning, fängelse eller annat, som
religons placaten förmå. Under hwilket förhållande desse fransöske
präster likwäl intet wilja jämföras med judarnas öfwersta präster och
skrifftlärda, som antwardade Jesum af Nazareth i Pilati händer med
denna påminnelsen: »Vore han icke en ogärningsman (och kättare),
så hade wi icke öfwerantwardat dig honom» (Joh. 18: 30). Och åter:
»Gifwer tu honom lös, så äst tu icke kejsarens (konungarnas och
påf-warnas) wän», ty den som giör sig til konung, han är emot kejsaren,
eller i application på dessa tider: Den som brukar sit kongeliga
prästerskaps rätt och andeliga regalier, som intet dependera af
men-niskio-lag, den lefwer icke effter kyrkiolagen med des ritual och flera
ochristeliga religions-stadgar. Jag medgifwer ock härwid, hwad
Petrus sade (Act. 3: 17), at somlige regenter af okunnighet
öfwerant-warda och förneka Jesum.

§ 10. Af detta exemplet (§ § 7—9) såsom af et prof kan man
skiönja, det Frankrike hörer med til Babel. Nu är oförnekeligit, at
ehwarest samma babyloniska synder och owäsende regera, der är1 och
finnes en del af samma Babel, ty Gud har intet anseende til
personer, och den ene jorde-monen är i sig intet syndigare för Gud än
den andre. Derföre, min k. läsare, giör du wäl, om du af kärlek
til2 den. opartiska sanningen inför Gud pröfwar och ransakar dit egit
tilstånd och jämförer det och din medfödda christendom med detta,
som nu om Frankrike sagt är, och slutar sedan, at så mycket du och
din sect participerar af den fransöska kyrkians förbemälta art och
beskaffenhet, så mycket hörer hon med dig til Babels stora kropp.

1 Ej i T. 269 och N. 1637. J T. 269 och N. 1637 för.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free