Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL 6l
§ 22. Om den sednare tolerancen, som kallas den politiska
eller lekammeliga, menniskliga och borgerliga (§i8),worenuså mycket
tienligare at tala frimodig sanning, sedan Swea Rikes prästerskap
A:o 1734 ingifwit et förslag, hwilket de ock wunnit, men somlige af
dem icke sielfwe1 effterlefwat de i Kongl, placatet af år 1735 d. 20
Martii stadgade warnings-grader, uti hwilket de utestänga infödda
swenska män från sådana lekammeliga fördelar, som utländske af
främmande religion niuta. T. ex. en reformert handelsman från
Holland etc. tolereras i landetutan at blifwaangripen af
pastore,praeposi-to et episcopo loci för sin religion, så länge han intet utsprider sina
meningar. Men en infödd svensk kiöpman, som gifwer den lutherska
prästen den borgerliga krono-skatten, som kongliga placaten påbiuda
undersåtomen (och eljest förutan wanliga utlagor skulle gifwas åt
andra cronones upbördsmän), han får intet wara i fred för prästerna,
oansedt han för sin tro och samvete skull icke mer än den reformerte
kan betro sin siäl i prästernas wård. Oaktadt han ingen god lära kan
wänta af dem, så blifwer han dock för separations skul frå den
antagna läran och kyrkiotiensten, i krafft af kongliga påbudet effter
prästernas förbemälte project betungad först af sina sochne prästers
onyttiga disputer, sedan af probstens och consistorii partiska förhör.
Och sedan de med (så kallad) förbön på predikstolen
renom-merat honom, öfwerantwardas han åt werldslig rätt och warder
således på höfligit maniere ändteligen drefwen ur riket med antydan at
intet få komma tilbaka, med flera swårigheter, som landsflyktighet
hafwer med sig. Hwilka olägenheter alla en utländsk kiöpman från
Holland och Engeland här i Swerige är fri före, oaktadt han inga
penningar gifwer åt lutherska prästerna, af hwilka den swenske
sepa-rerte handelsmannen intet mer betienar sig än desse.
§ 23. För min del har iag intet jordiska förmåner at strida
för, ty mit timmeliga arf har jag afsagt mig och är nöjd med Levi
lått (Deut. 10: 8, 9), wäl wetandes, at Herren icke binder munnen til
på oxan, som tröskar (1 Cor. 9: 10), utan låter den lefwa af altaret,
som tienar derwid (ibid. v. 13), til des murarne i Jerusalem blifwa så
wäl upbygde, at man får oxar uppå Guds altare offra (Ps. 51: 21).
Imedlertid wil iag wara trogen där, hwarest Gud hafwer satt
mig och jämte wördnad för Guds försyn och ledsagande wil iag ock
ära hans bud och löfte i Ps. 37: 3, som så kan öfwersättas effter
ebreiskan: »Hoppas på Herran och giör det godt är (NB collato
versu 27), så får tu blifwa i landet och näras af (hans) trofasthet».
1 Ej i T. 269 ocli N. 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
