- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
69

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL 6l

rådeligit at fara sakta med menniskiorna (2 Cor. 5: 11), ty man
kunde på prästernas angifwande fåatgiöramed sanna Jesu lemmar.
Wore icke då förskräckeligt at skada eller fördrifwa dem? Zach.
2: 8, Ps. 105: 14, 15; i Cor. 8: 12. Tänk, du kära Swerige, huru
det på Christi dag lärer anstå tig, då Herren säger: »Jag war hungrig
och I gofwen mig icke äta (utan swälten mig än mera uti edra
ar-rester), jag war huswill och I herbergaden mig icke (utanjagaden
mig bort effter gadareniska swinaherdars berättelse, Matth.
8: 33). »Qui sunt gulae ventrisque mancipia, quos rectius suibus,
quam fidelium animabus praefeceris (Libb. Symbb., pag 391, edit.
Lipsiensis1). »Jag war i häktelse och I sökten mig icke (tillattiena
eller lösa mig, ty I haf wen sielfwe satt in mig). Sannerliga säger
jag eder, hwad I icke hafwen — godt — giordt enom af dessa minsta,
det hafwen I icke giordt mig ock » (Matth. 25: 42—45). Kära Swerige,
du mit fädernesland effter kroppen, förgät icke at herbergera,
ty dermed hafwa somlige fått änglar owetandes til herbergs
(Ebr. 13: 2, 3). Det blir säkert och wist, at både i framtiden och
på domedagen skal barmhertighet, saktmod och wälgiörande
berömma sig emot dom och stränghet (Jac. 2: 13, Phil. 4:5). »Hwad
är otilbörligare än at plåga oskyldigt folk för deras sanna meningar
om Gud, allena derföre, at de af androm ogillas, hwilke igenom
affecter och praejudicier förblindade äro? Det är intet åt,
at en furste grundar sin dom på sina prästers myndighet, ehuru
stort gudaktighets sken de ock föreburo, ty af otaliga exempel
är klart, huru swårligen annars frömtsinte och milde förstår til
hårdhets utöfwande emot oskyldiga blifwit upäggade af sådana
män, hwilke under helighets profession fördåldt sin dåraktighet
eller arghet.» Så talar S. Puffendorff, De habitu religionis ad
vitam civilem, § 51, pag. 171. Jag må lägga dertil, at om än
den anklagade foro wilse i et och annat, så wore dock emot Christi
sinne, at förjagan och förgiöran, ty Christus lärer oss, at wi skolom
förhålla oss emot andras samweten, som wi wille, at wårt egit
handteras skulle, der en mäktigare komme öfwer oss (Matth.
7: 12, Apoc. 13: 10, Es. 33: 1). »Såsom det icke kan hielpa eller
behaga enom prästman, när honom något påtrugat warder, som
är emot hans kundskap och samwete, så måste ock det samma

1 I originalet lyda orden sålunda: »Bone Deus, quam noxium
detestan-dumque hoc hominum genus est, ventris gulaeque mancipia, quos rectius
porcis aut canibus quam fidelium animabus praefeceris». Concordia Pia, Lipsiae
1732, loc. cit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free