Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J><? MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
än mista timmeliga förmåner och undergå fängelser och swårt
arbete samt offenteligen beryktas såsom kättare, d. ä. anses
såsom ärelösa och döde lemmar i republiquen.
§ 41. Häraf är nog klart, huru ochristeligt och påfwiskt det
är handlat med stilla och redeliga menniskior, när de för samwets
och religions skul ansättas med twång, processer, arrester och
flera civil- och corporal-olägenheter. Efftertänkeliga skrifwer
Doct. Spener in der Erklärung Epist. ad Gal., cap. 4 v. 29, pag.
576. »Den kyrkian, som förföljer andra, det är henne et teckn,
at hon är en falsk kyrkia, af Ismaels art och icke af Isaacs. Bland
de christna woro arhianerne de förste, som förfö]gde andra.»
Sammaledes Doct. Luther in der Kirchen-Postill (fol. 795 a, edit. Arnold,
Domin. 4 post Trinitat. Evangel.). »På denna wårs Herras Christi
wänliga förmaning (nemligen Luc. 6: 36 seqq.) skole wi christne
och besynnerliga predikanterne flitigt aktning gifwa, ty wi hafwe
nu för tiden jämwäl för wår tros och läros skul sådana wedersakare,
som äro store och mäktige konungar, furstar, herrar, påfwe,
biskopar etc. Slikom wårom fiendom bewise wi effter Christi
läro alla barmhertighet och wilje icke gärna, at enom et hår
på hufwudet kröktes eller en fyrk borttogos. Utan wi önske
dem af hiärtat, at de wille erkänna sin synd och willfarelse, begifwa
sig til Guds nåd och tro evangelio. Fördenskul dömma,
för-dömma och förfölja de oss och dertil med taga de oss ifrå wår
ära, gods och lif, såsom worom wi de argaste bofwar på jorden.
NB Sådant giöre wi dem icke tilbaka — Gud hafwe lof! — utan
wi bewise dem al kärlek och wälgärning och wille gärna hielpa
dem, om de man wille sig hielpa låta.»
§ 42. Häraf slutar jag, at ehwarest man af publiqua
förordningar, långwariga religionsprocesser och länge öfwerlagda dommar
ser och förnimmer, det slikt ochristeligt upförande regerar, där
har man bewis nog i händer, at Christi ande icke bor i dem, som
tylikt samwets-twång upfunnit inrådt, approbera och utöfwa,
ty af frukten känner man trädet (Matth. 7:15 seq.). Andans frukt
är kärlek, fördragsamhet, àvo"/r], långmodighet, mildhet, godhet
(äfwen mot kättare, Matth. 5:44) .saktmodighet, lindrighet,èrcceixeia,
(Phil. 4: 5 et Gal. 5: 22, 23). Petrus recommenderar eij allena
wän-lighet mot bröder i trone, utan ock allmennelig kärlek (2 Petr.
1: 7; i Cor. 13: 4—8). Sådana goda frukter hafwer Christus, det
söta winträdet, sielf burit (Joh. 6: 44—68) och jämwäl låtit kättare
niuta dem til godo (Luc. 9: 54, 55). Johan von Staupitz påminner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
