Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Englands brytning med Rom enligt nyare engelska handböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
M. W. PattersON: History of the Church of England,
London Longmans 1909, 465 sid., 7 s. 6 d.
Charles Hole: Manual of English church history, London
Longmans 1910, 502 sid., 3 s. 6 d.
De bägge stora namnen på engelska kyrkoreformationens
historia äro f. n. GairDNER och PoLLARD (af katolikerna
räknas den lärde benediktinerabboten GasQUET som den främste
på grund af hans »Eve of the Reformation» m. fl. arbeten och
hans stora »Henry VIII and the English Monasteries», 2 band,
1889, 5:e uppl. 1893). De båda äro ej blott de, hvilka
noggrannast genomarbetat det väldiga urkundsmaterialet och därför
öfver hela linien röra sig med egna primärforskningar; de stå
ock som hufvudkämparna för två motsatta uppfattningar af
värdet och innebörden, stundom äfven gången af brytningen
med Rom. Gairdner representerar den energiska hög-anglikanska
historiebetraktelsen, och sekunderas därför flitigt af katolikerna
med Gasquet i spetsen. Pollard bär fram den moderata
protestantisk-anglikanska synpunkten, hvilken är oss svenskar vida mer
sympatisk och väl äfven historiskt mera träffande. Gairdner har
under många år (sedan 1879) varit utgifvare af den
grundläggande dokumentsamlingen »Calendar of State Papers of Henry
VIII:s Reign»; han stadfäste sitt anseende som kännare af
reformationshistorien genom det första af de ofvanstående arbetena.
Det kunde då sägas om honom, att han behärskade
källmaterialet till Englands reformationshistoria så långt sådant var möjligt
för en människa; hans arbete gjorde visserligen ej Dixons stora
verk (History of the English Church 1529—1603, 6 vol. 1878—
1901) öfverflödigt, men gaf en modern, sakligt tillförlitlig och
rikhaltig, mycket nytt bringande och fängslande skrifven
sammanfattning; det är alltfort den vetenskapligt solidaste
handboken till engelska kyrkoreformationen. Men det gick Gairdner,
som det går hvar och en, hvilken försöker skrifva en
kyrko-historisk handbok. Han kände starkt, huru ofullständig bilden
blifvit, därigenom att så mycket material måst skäras bort, och
huru otillfredsställande det var att ej för sina särmeningar få
utveckla den vetenskapliga apparaten; äfven kom han till insikt
om feltag, liksom han fann nya fakta och synpunkter. Det
svåraste för honom var, att han i handboksserien ej själf fått
teckna den nödvändiga bakgrunden till reformationen, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
