Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Englands brytning med Rom enligt nyare engelska handböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
modernaste större engelska kyrkohistorien. Författarna äro j.
H. MaudE: The foundations of the English Church, C. T.
Cruttwell: The Saxon Church and the Norman Conquest,
A. C. jennings: The mediæval Church and the Papacy, H.
cef.: The reformation period, B. Blaxland: The struggle with
puritanism, samt A. plummer: The Church of England in the
eighteenth Century. Som synes äro flera af Englands främsta
kyrkohistoriska forskare medarbetare. Naturligen ha dock här
lika litet som i andra dylika samlingsverk alla delar fullt samma
värde: kanske är den första något underlägsen de öfriga, och
den sista den förnämsta; i främsta ledet står ock Gee.
Af allt att döma är det ej för djärft att förmoda, att Gee’s
arbete kommer att t. v. blifva normerande för engelsk
genomsnittsuppfattning af landets reformation. Därtill medverkar ej
blott, att det är den enda moderna vetenskapligt-populära
öfversikten öfver hela perioden och att det är skrifvet med
beaktansvärd talang; mest torde väl här betyda författarens i god
mening opartiska historiska uppfattning. Gee står i det hela
på en moderat anglikansk ståndpunkt, som kommer tämligen
nära Pollards; men han rörer sig med en själfständighet i
omdömet, som på vissa punkter förer honom till radikalare
synpunkter än Pollard, under det han på andra ställen når upp
ända till Gairdners syn på tingen. Blott ett par exempel. Gee
betonar än starkare än Pollard, huru reformationen i England
kom som den mogna frukten af utvecklingen ej blott på det
politiska utan äfven det religiösa området. I det senare
afseendet tillspetsar han sin uppfattning i satsen, att om Luther
växt upp i England, skulle han haft ännu större framgång än i
Tyskland; så väl var situationen i det förra landet beredd för
reformationen. Ja det kan sättas i fråga, om ej d:r Rashdall
har rätt i sitt påstående (i art. Wyclifife i Diet. of Nat.
Bio-graphy), att reformationen i England aktivt börjat i de hemligt
bibelläsande kretsarna i Cambridge, redan innan Luthers
trumpetskall förnummits i England. Beträffande prästerskapets
bekanta »underkastelse» af 1532, ett af de stora landmärkena i
Englands kyrkliga konstitutionella historia, afviker Gee från
den traditionella framställningen och sluter sig till den, som
Pollard gifvit i sitt ofvannämnda arbete »Henry VIII»:
underkastelsen frambärs i form af en skrifvelse, som undertecknades
af konvokationen och sanktionerades af öfverhuset men för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
