Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Englands brytning med Rom enligt nyare engelska handböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igo
L1TTERATURÖFVERSIKTER
Så fylles i stället detta sistnämnda kraf på öfverskådlighet
och klarhet i anordningen af »fakta» på ett utomordentligt sätt
af Patterson’s handbok. Den äger visserligen ej Wakemans
konstnärliga och lidelsefulla kraft, men äfven den är skrifven
med verklig talang och god sakkännedom; såsom nyare är den
naturligen ock på åtskilliga punkter mera å nivå med
forskningens senaste resultat. Framför allt utmärker den sig för ett
lugnt och måttfullt omdöme och en sympatiskt modererad
angli-kanism. Det är ju ock på sitt vis en rekommendation, att
Pat-tersons bok häftigt angripes från högkyrkligt håll, därför att
den hotar att konkurrera med Wakemans. P. är ock liksom
Lindsay mera energiskt anti-katolsk än äfven Pollard och Gee,
hvilkas uppfattning af lollardismens betydelse, Tyndals
öfversättning, skilsmässofrågan och Cranmers karaktär han eljest i det
väsentliga återspeglar, om ock med själfständig färgläggning och
klarhet. I stridsfrågan om klostrens upplösning ger han den i
mitt tycke enklaste och bästa framställningen. Klostren voro
lika många fästen för motståndet mot den kungliga Suprematien,,
så visst som munkordnarna väsentligen voro internationella och
ej nationella samfund. Om Henriks hela politik ej skulle blifva
fiasko, hade han ingen annan utväg än att göra slut på
munkväsendet, som för öfrigt otvifvelaktigt sedan ett helt århundrade
var i förfall i England och redan spelat ut sin roll äfven socialt
och ekonomiskt. Och ser man frågan ur den religiösa kampens
synpunkt, så voro klostren de själfskrifna borgarna för papalism
och romersk katolicism. »Upplösningen af klostren står eller
faller med hela reformationsverket», däri sammanfattar Patterson
träffsäkert sin framställning. Likaså uppvisar han, att
arbetslösheten och den ökade fattigdomen i England ej hade med
klostrens indragning att göra utan var följden af flera
ekonomiska faktorer, främst en merkantilpolitik, som i vidsträckt grad
omlade åkerjord till betesmarker för får, för att så skapa
exportvaror; klosteregendomarna vansköttes redan mot medeltidens slut så,
att klostren snarast hade medverkat till den ekonomiska
depressionen; Thomas Möre, den entusiastiske katoliken, glades ju
ock i sin »Utopia», att klostren skola försvinna. — Det skulle
vara bra att hafva äfven Pattersons kyrkohistoria öfversatt till
svenska som den moderata engelska motsvarigheten till
Wake-man. Af den insiktsfulle kyrkohistorikern biskop
Wordsworth af Salisbury betecknades den ock vid hans besök i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
