Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joh. Lindblom. Birgitta-studier. I. Ak. afh. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o LITTER ATURÖFVERSI KTER
brudidealet är hos Birgitta renadt och fördjupadt; det är så att
säga etiseradt. Det högsta i brudelifvet är icke hos Birgitta det
saliga njutandet af den älskade, icke kärlekens yra, känslornas
rus, upplefvelsernas öfversvinnelighet, utan det etiska momentet
träder i förgrunden. Birgitta känner sig af kärlekens nåd
uppfordrad till kärlekens verk. Hennes högsta sällhet är icke
brudgummens njutande utan görandet af hans vilja. Kärleken får
sitt största värde såsom drifvande till individuell etisk tukt samt
till ett etiskt utgestaltadt kallelsearbete.
Jag tror mig ej taga miste, om jag håller före, att förf.
själf räknar dessa iakttagelser rörande Birgittas religiösa
förhållande såsom någonting väsentligt i sin afhandling. Det är
därför ej heller mera än rättvist, att de i en anmälan få sitt
tillbörliga betonande. Birgitta, sådan hon tecknas för oss af
westman, intar rent religiöst en särställning. Det är lätt att
märka, att denna kvinna mera andats himmelens rena luft än
nunnecellens kvafva atmosfär. Birgitta hörde lifvet till med dess
stärkande yttre uppgifter, ej klostercellen med dess innerst
förvekligande öfningar med det egna själfvet. Det går ett
profetiskt drag genom Birgittas personlighet, ett drag, som
westman särskildt bemödat sig att ställa i skarp belysning. Han
konstaterar hos henne en art »personlighets- eller
kallelsemystik», hvilken »kännetecknas af starkt etisk läggning, syn
på Guds handlingar i historien och medvetande om att vara
kallad till en uppgift i den stora striden mellan de goda och
onda makterna i världen». Såsom midt i sin medeltida
from-hetsart en äkta representant för denna fördjupade art af mystik
förebådar Birgitta en ny tid.
Skulle jag till sist rikta några kritiska anmärkningar mot
föreliggande afhandling, kunde de sammanfattas i tre punkter.
Först synes mig förf. röja en viss tendens till att på en del
punkter något öfverskatta skillnaden mellan sin egen uppfattning
och andras, hvilka behandlat samma problem. Så har anmälaren,
för att taga ett exempel, svårt att upptäcka den »motsats»
mellan förf. och R. steffen, som förf. sid. 57 konstaterar i
fråga om Revelationernas svenska versions förhållande till den
latinska. Jag anser det högst sannolikt, att steffen gärna
skrifver under på det resultat, i hvilket hela denna undersökning
mynnar och som förf. formulerar på sid. 62. Äfvenså undras,
huruvida schück skulle känna sig träffad af förf:s kritik i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
