Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Luther I. af Hartmann Grisar S. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
talet om Luther som en religiös personlighet, ett geni o. s. v.,
där oftast som motvikt komma andra, de förra de facto
upphäfvande beteckningar. Det exempel på denna »historiska»
metod, som väl kommer att bli mest beryktadt, återfinnes sid.
319 ff. Förf. har sökt bestämma tid och plats, när innebörden
af Rom. 1: 17 klarnade för Luther. Han gillar hvarken den
traditionella uppfattningen, som förelägger händelsen till första
klostertiden i Erfurt, Böhmers (Luther im Lichte der neueren
Forschung2 1909) förläggande af densamma till Wittenbergs
augustinkloster våren 1509, Scheels (Die Entwicklung Luthers,
i Schriften des Vereins für Reformat.-geschichte 1910)
förläggande af den till föreläsningarna öfver Psaltaren 1513, elierens
Denifles bestämmande af föreläsningarna öfver Romarbrefvet 1516
som den stora vändpunkten. Grisar förlägger händelsen till
Luthers vistelse i Wittenbergs kloster 1518—19. Ohållbarheten
i denna tes, som väl skall vara det epokgörande nya i Grisars
bok, ligger i öppen dag; Luther skulle hvarken i
Romarbrefs-föreläsningarna eller vid aflatsstridens början haft den
grundläggande reformatoriska uppfattningen! Men vi syfta här
närmast till en detalj. Grisar tror sig kunna ännu närmare bestämma
platsen. På grund af senare uttryck i Tischreden (»Diese Kunst
hat mir der Spiritus Sanctus aus diss C1 eingegeben», jämförda
med andra) finner han, att Luther kommit till sin
rättfärdig-görelselära, medan han var på det i klostertornet belägna
afträ-det. At fastställandet af denna plats ägnas en utförlig
undersökning, med angifvande af hemlighusets anordning under
medeltiden; ja hela kapitlet får rubriken »Die Entdeckung auf dem
Klosterturme 1518—19». Jag bortser här ifrån det faktum, som
Harnack i Theol. Literaturzeitung påpekat, att förkortningen
Cl vida bättre tolkas som Capitulum, kapitelsalen. Men om
nu ock Luther först fått riktig syn på Rom. 1: 17 under
vistelsen på ett dylikt af Grisar supponeradt ställe, hvad har nu det
för betydelse! Men Grisar känner tydligen sina läsare; det är
omöjligt komma ifrån, att han lägger sådan vikt vid
framhäf-vandet af lokalen, emedan de redan förut väl predisponerade
katolikerna skola rysa till och känna något af denna lokals
smuts genast häfta sig fast vid den tanke, som där föddes.
Så har också Harnack tolkat afsikten med Grisars framställning.
Vi misstänka, att det till sist mera blir Grisar än Luther, som
kommer att skadas af dylika metoder. — Till sist må anmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
