Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Neander. Den ortodoxa kyrkan i Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
nes och prästernas plikt att »bevara den ortodoxa kyrkans
dogmer àxpäSavta xal àzapa[tsCwta och att lära dem afhxta
xai äaäXs’Jia». Allt har blifvit så inpräntadt, att det sitter fast
som berg och är verkligt lefvande i medvetandet. Spörsmål,
som sedan sekler tillbaka ej längre äro brännande, och som
man därför nästan kunnat tro skulle råkat i glömska,
sysselsätta likväl ännu med samma oförminskade kraft de ortodoxes
sinnen, och därför lefva dessa i många afseenden sitt religiösa
lif snarare i gamla tiden än i våra dagar. En munk ville af
mig nödvändigt ha reda på, huruvida vi protestanter om den
Helige Ande lära, att han utgår blott af Fadern eller af Fadern
och Sonen. Hyllade vi denna senare romerska irrlära, då var
det hans fulla öfvertygelse, att vi omöjligt kunde vara kristna.
I hvarje liturgi hade han nämligen i trosbekännelsen hört
orden : »och jag tror på den Helige Ande, som är Gud och
lefvandegörande och som utgår af Fadern». Icke blott i
liturgien utan äfven i afton- och morgongudstjänsterna återkomma
de dogmatiska termerna och hålla så vid makt hos folket den
äkta ortodoxa läran, ren och oförfalskad.
Med början af detta år inträdde en förändring i fråga om
biskopens befogenhet vid val af präster i hans stift. Han hade
städse förut haft rätt både att välja och att utfärda fullmakt,
èxÅéfsiv xai Stop[Csiv töv ;spéa. Men år 1910 kom en lag till
stånd, som skulle träda i kraft nästföljande år, och enligt
hvilken »o;. ’.spel? sxàaTOo vaoö 5top’Xovrai 1’)~ö toO äpjioStou èjtu3XÖ7tot)
7rpotàasi twv èvopttwv». Det blir nu sålunda
församlingsborna själfva, som utse sina präster, och biskopen har blott att
förklara den för väld, på hvilken de flesta rösterna falla, samt
att utfärda fullmakt åt densamme. Folkets val står mellan dem, som
förut hos biskopen inlämnat ansökan till den lediga platsen och
försett denna sin ansökan med erforderliga handlingar för att
styrka sin kompetens.
I hvarje stift finnes ett s. k. èmaxoxlxöv Stxaorføiov d. v. s.
en domstol, där biskopen sitter som ordförande. Denna
domstol har till uppgift att skrida in, när någon förseelse, som rör
kyrkan, blifvit begången, när t. ex. gudstjänsterna ej bli
punktligt skötta någonstädes i landet, eller när en
kristendomsundervisning varder meddelad, som ej står i öfverensstämmelse med
den ortodoxa lärans dogmer. Här blir alltså ett tillfälle för
biskopen att fullgöra den plikt, som, enligt hvad nyss framhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
