- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
10

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Neander. Den ortodoxa kyrkan i Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

HERMAN’ NEANDER

öfver hufvud taget ett djupt religiöst lif skall kunna finnas. —
Beträffande den af regeringen utfärdade nya lagen om
prästernas ställning, deras löner och deras bildning, se en artikel i
Svensk Kyrkotidning för april 1910 under rubrik: »Predikan i
den grekisk-ortodoxa kyrkan.» — Önskvärdt vore äfven, att
man tillsatte mindre antal präster än hittills, så att
uttaxeringen ej blefve alltför betungande. Lika nödvändigt vore ock,
att biskoparne, som nu nå den oerhörda siffran af 32,
reducerades till minst hälften. Månget stift är så litet, att det blott
med största svårigheter kan bereda sin herde möjlighet värdigt
uppbära det höga ämbetet. Folket måste därigenom vidkän
nas tryckande pålagor.

Det må nämnas till fördel för Greklands präster, att de
liksom folket äro synnerligen gästfria och beredvilliga att på
allt sätt bistå främlingen. Mer än en gång hade jag tillfälle
pröfva detta. Lifligt erinrar jag mig, huru jag i byarna blef
vänligt bemött af dem, och huru de städse lämnade mig de råd
och upplysningar, jag behöfde. CH <piXo£sv[a tvingade dem,
sade de, att aldrig kränka en främling eller stöta honom ur
deras hus.

Första villkoret för att få träda i den ortodoxa kyrkans
tjänst inom det fria Grekland är att vara ttoXitt]? "EXXt]v och
såsom sådan ha fullgjort sin militära tjänstgöring. En grek,
som är turkisk undersåte, kan alltså ej ifrågakomma, utan har
han att se sin verksamhetskrets bland de landsmän, som lyda
under främmande spira. För att kunna bli diakon fordras att
ha uppnåt 25 år och präst 30 år. Man måste vidare vara fullt
frisk och ej äga något kroppsligt lyte. Halta och lemlästade
få icke vigas. Det är tanken, att en kyrkans herde i alla
hänseenden skall vara harmonisk, som föranledt denna
bestämmelse, att sålunda hans tadelfria själ måste bo i en kropp utan
men. Stor stränghet öfvas i fråga om sedlig vandel. Någon,
som haft en lös förbindelse med en kvinna, är sedan för alltid
ovärdig att tillhöra det andliga ståndet. Han kan aldrig
mottaga vigning till detta, och har en dylik förselse blifvit af
honom begången, då han redan är präst, blir han genast
utesluten. Det är hans egen plikt att, såvida han vill vara
uppriktig och lyda stadgarne, bikta sitt brott och lämna sitt ämbete.
Gör han icke detta, har han dock redan af Gud fått sin dorn,
och, ehuru det ej synes för människor, är han en ovärdig tjä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free