Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Neander. Den ortodoxa kyrkan i Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 HERMAN’ NEANDER
plats. Samtidigt med detta uppträde stängdes akademien i
Korsklostret och har sedan dess icke öppnats — enligt
grekernas förklaring, emedan de ej ha nog pengar. Grunden är väl
dock en annan. Det har nämligen från Konstantinopel
kommit en förordning, att minst hälften af eleverna skola vara
araber, och detta är tillräcklig anledning för grekerna att så länge
som möjligt hålla den stängd, ty eljest skulle kanske snart nog
deras välde komma att vackla och bildade araber uppstå med
berättigade anspråk på de högre kyrkliga ämbeten, som förut
förvägrats dem. — Intressant vore att litet närmare ingå på
förhållandena i Palestina, men det skulle föra oss för långt från
vårt egentliga ämne. Af det nämnda framgår, att man ytterst
mildt måste bedöma de ortodoxa araberna. Ar
kristendomskunskapen liksom den öfriga bildningen hos dem underhaltig,
så är det förklarligt. De klaga själfva öfver, att de ha för litet
skolor. »Medan det i Jerusalem skulle behöfvas 10, ha vi här
blott 2 eller 3. Och i Betlehem är det blott 1, och 3 vore
knappt tillräckligt», yttrade till mig en af arabernas
förtroendemän i Jerusalem. »Det är därför, vi tvingas att gä hos
protestanterna», fortsatte han. »Men vi älska af hjärtat vår
ortodoxa kyrka, och kommer den dag, att grekerna ge oss nog
många och verkligt goda skolor, bli de allt färre och färre, som
lämna denna bekännelse.»
Föga bättre än bland araberna torde ställningen på månget
håll vara bland alla de greker, som lyda under Turkiet, alltså
bland den ojämförligt största delen af den hellenska
folkstammen. De ha visserligen det företrädet, att de i kyrkligt
hänseende styras af sina egna landsmän, hvilka naturligtvis alltid
söka tillvarataga deras intressen och skydda dem för hotande
rättskränkningar. Men de befinna sig dock i slafveri, och huru
förlamande en sådan tillvaro måste vara, låter sig lätt tänka.
Turkiet är en makt, som på allt sätt söker draga ekonomisk
valuta af sina underlydande och för öfrigt ej alls bekymrar sig
om dem. En intressant notis om sättet för beskattningen gaf
mig en grekisk präst från Mindre Asien, hvilken händelsevis var
på besök i Jerusalem. För tillförlitligheten af sina uppgifter må
han själf svara. Han påstod sig äga en vingård. Han hade
att betala en viss afgift för densammas areal, vidare för
vinstockarnas antal, för drufvorna och slutligen för vinet. Efter
en dylik fyrfaldig uppbörd blef hans egen behållning synnerli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
