Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Kyrkans verksamhet och resultatet däraf i Linköpings stift under biskop Filenius’ tjänstetid, 1761—1780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
som Clerus Comit. vid slutet af samma riksdag sände till
konsistorierna, och hvari äfven detta klagade öfver vårt folks växande
kallsinniget, »hvarigenome en öppen väg bereddes för
fritänkare» etc. Ståndet sade sig ha fäst Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet vid detta högst angelägna ärende och vågade hoppas
en god verkan, eftersom landets nye konung, Gustaf, förklarat
sig vilja »lägga den store Gudens sanna kännedom och
allvarliga dyrkan allena till grund för alla sina gärningar». Ståndet
fann detta styrkt af Kungl. Maj:ts cirkulär till konsistorierna den
24 augusti 1772, däri han redogjorde för motiven till den
statshvälfning, som han ett par dagar förut genomfört. Bland
orsakerna angaf han, »att ibland andra olyckliga följder, som ett
inritadt själfsvåld riket ådragit, är äfven att räkna det, att en
sannskyldig gudsfruktan aftagit». Konungen betygade i sitt
cirkulär: Vi kunna ej »äga en rätt sinnesro eller försäkra oss
om någon välsignelse till det förnyade regeringssätt, innan
Sveriges inbyggare, våra trogna undersåtar med en allvarlig bot och
bättring vända sig till den förtörnade Guden». Han förklarade
sin afsikt vara »att nyttja den (honom) oss af Gud förlänta
konungamakten till befordran af en rättskaffens gudaktighet inom
(hans) vårt rike». Därför befallde han konsistorium att vid
prästmöten, visitationer och andra tillfällen förmana ordets tjänare att
med nit och trohet samt med ostrafflig vandel föra Herrans
ämbete etc. Kyrkans målsmän tycktes sålunda bekommit en säker
grund för sitt hopp om öfverhetens stöd för den kristna
religionens häfdande och det sedliga lifvets förkofran. Den historiska
utvecklingen jäfvade dock förväntningarna. Det väntade stödet
visade sig blifva ganska tvifvelaktigt, och dock syntes
Linköpings domkapitel känna behof däraf, att döma af dess cirkulär
den 24 februari 1773 till stiftets prästerskap. Konsistorium skref
där: »Oss kan och bör ju ej vara fördoldt, med hvad djärfva
och oförsynta steg otron och tänkefritt själfsvåld öfver hela
världen bemöda sig att förstöra Kristi rike, huru läran om köttslig
säkerhet och att synda på nåden» — — — »ju längre ju mer
sig förenat att utvidga sin fördömliga brodd, hvars frukter ock
uppenbarligen röja sig i gudlöshet och förakt för allt heligt, till
själens dödande gift och hela rikets förödelse». Stiftsstyrelsen
ville varsko kyrkans väktare i församlingarna för den
insmygande rationalismen och gaf dem i ett nytt cirkulär den 9
november följande år en allvarlig maning att själfva genom dag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
