- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
65

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Kyrkans verksamhet och resultatet däraf i Linköpings stift under biskop Filenius’ tjänstetid, 1761—1780

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEM KYRKLIGA VERKSAMHETEN I LINKÖPINGS STIFT I 7 65—1780 6 I

lig öfning i Guds heliga ord och genom teologiska studier
befästa sig uti den rena evangeliska läran emot all slags smitta
och fritänkeri eller sekteriska villomeningar samt inskärpa dess
dyra sanningar i sin tillbörliga renhet uti åhörarnas hjärtan».
Konsistorium kände således faran stå för dörren, men smittan
hade ännu ej hunnit vålla någon skada, för så vidt det var
stiftsstyrelsen bekant. Därför kunde biskopen samma år 1774, för
Justitiekanslern betyga, att ingen i stiftet »profiterar
naturalismen och fritänkeriet» och att ingen »vågat antingen hemligt
eller uppenbarligen angripa den heliga skrifts auktoritet». »Hvad
herrnhutismen och fanatismen angår, hafva väl några spår därtill
(förmärkts) under de förflutna åren, som dock genom tidigare
och samvetsömma anstalter dels blifvit, dels förmodas med Guds
hjälp kunna blifva med all foglighet och försiktighet undanröjda.»

Biskopen hade nog rätt i detta omdöme. Den stora
mängden bevistade ganska ordentligt den allmänna gudstjänsten och
iakttog gammal kyrklig sed och ordning, men det töfvade dock
ej länge, förrän biskopen gjorde den upptäckten, att fritänkeriet
var på väg att få fäste inom stiftet, ännu visserligen icke bland
gemene man, men, hvad värre var, bland den studerande
ungdom, som beredde sig för att inträda i kyrkans tjänst. Ett fall
däraf behandlades under åren 1777—1779 af myndigheterna.
Saken var den, att en kyrkoherde J. Åstrand i Gårdeby begärt
stiftstyrelsens tillåtelse, att hans son magister J. Åstrand måtte
ordineras till prästämbetet för att kunna biträda sin fader i
tjänsten. Emellertid hade kommit till biskopens öron, att
magistern både vid Uppsala och Lunds akademi hade utgifvit
dis-putationer, som innehöllo »sådan filosofi, som kunde vara vår
himlalära till skada», hvarför domkapitlet uppdrog åt lektorn i
logik och filosofi, magister Fröling, att närmare undersöka
förhållandet. Denne fann också i hans skrifter »materialistiska och
naturalistiska idéer, som sammanhängde med De la Mettrie’s
Homme machine, Helvetius’ s. k. Esprit och Voltaires
Biblio-theque Portative», hvilka voro besläktade med de idéer, som
uttalades af den Eleatiska skolan. Magister Åstrand visade sig
förneka i likhet med J. Locke ideas innatas, och — yttrade
Fröling — då man i vår tid »statuerar själens egenkänsla, som
utgör en väsentlig del af dess lif, ursprungligen uppväckes af
kroppens activité, så kan däraf nog slutas, att själen antingen
är en modifikation af kroppen eller så nödvändigt af honom

Kyrkohist. Årsskrift 1912. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free