Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Kyrkans verksamhet och resultatet däraf i Linköpings stift under biskop Filenius’ tjänstetid, 1761—1780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
G. WESTLING
i »Lärda Tidningar», som handlingarna och isynnerhet Åstrands
till Kungl. Maj:t ingifna underdåniga ansökning gifver anledning
(att tro), att denna återkallelse ej är frivillig men utgifven i
afsikt att blidka förtörnade förmän, utan finner i nåder godt, att
all tryckning såväl af samma återkallelse som de öfriga i detta
mål varande handlingar och protokoll förbjuda». Efter denna
skarpa tillrättavisning måste biskopen bekväma sig att inkalla
Åstrand till examen och bevilja honom den ordination,
hvarefter han sökt, men biskopen såväl som hans bisittare i
domkapitlet hade inhämtat, att den gamla ortodoxien ej kunde räkna
på huld och hägn från tronen. Nya vindar blåste från
samhällets höjder, neologien vann anhängare bland prästerskapet,
och det troslif, som rörde sig bland menige man, lopp fara att
gå under. Biskopens snart inträffande död förskonade honom
dock från att se den teologiska åskådning, hvari han uppvuxit
och lefvat sig in uti, trängas ut eller lida trångmål.
Antalet medlemmar, som tillhörde främmande trossamfund,
var inom stiftet försvinnande litet. Vid riksdagen 1765
meddelade Filenius dock, att hans stift varit något besväradt af
katoliker och mennoniter. Detta förhållande sammanhängde med
hattarnas äflan att uppamma svensk industri, enär de i detta
syfte inkallat konstförfarna utländingar, af hvilka somliga
tillhörde nämnda trossamfund. En kammarduksfabrik blef anlagd
i Vadstena, och där skulle dessa undervisa våra landsmän.
Biskopen kunde emellertid omnämna, att vid nyssnämnda tid
blott tvenne återstodo; de öfriga hade lämnat stiftet eller voro
»converterade».1
I hvad mån hade kristendomens krafter genomsyrat
stiftets befolkning och påverkat dess sedliga lif och lefverne?
Jämlikt lag och sedvänja bevistade allmogen — som förut är
nämndt — flitigt nog den allmänna gudstjänsten, äfven då
kyrkovägen var afsevärdt lång. Understundom erhöllo
församlingens ledamöter vid visitationerna beröm af sina pastorer, för
»deras ogemena lust att besöka Guds hus, ofta med största
lifs-fara, då storm och oväder på hafvet förekommo» t. ex. i Set. Anna,
1766. Liknande beröm förvärfvade folket i Skällvik och i Gryt,
ehuru många hade flera mil hafsväg till kyrkan. Fall inträffade
ock, då biskopen eller prosten behöfde förmana till trägnare
kyrkobesök. Skogsboarna i Rinna socken infunno sig sällan i
1 Bexell, Riksdagshistoriska anteckningar, sid. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
