Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nat. Beckman. Ärkestiftets äldsta kalendarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRKESTIFTETS ÄLDSTA KALENDARIUM
35
hvart komma vi då? Kanske kan svaret på denna fråga något
upplysa rörande originaltabellens ålder. Första rutan i tabellen
motsvaras af år, som ha söndagsbokstafven F (vid skottår G F)
och gyllentalet 1. En icke alltför invecklad räkning eller en
blick i en kronologisk handbok1 lär oss, att sådana år varit 855,
950, 1045, 1140, 1387. Det finnes ingen anledning att antaga,
att tabellen skulle vara beräknad före HOO-talet. Och det är
kändt, att dylika beräkningar gärna började med ett skottår,
hvilket medförde vissa förenklingar i räkningen eller rättare i
de konstanter, som behöfde hållas i minnet. Det är då fullt
klart, att det år, som ligger till grund för beräkningen, är just
är 1140.2
Här föreligger möjligen ett nordiskt drag. Storm har visat,
att denna epok utanför Norden icke förekommer. Men den
ligger till grund för den cykelberäkning, som vi möta i de
isländska annalerna.3 Dessa beteckna nämligen åren 76, 608 och
1140 såsom begynnelseår för nya cyklar, t. ex. Uphaf
talbyr-öings, Inicium magni cicli m. fl. varianter. Och i verkligheten
är det samma år, som är utgångspunkt för beräkningarna i
Rimbegla, ehuru Storm genom förbiseende påstår motsatsen.4
Likaså är 1140 utgångspunkten för påskcykeln i den gutniska
1 Bäst, Grotefend, Taschenbuch, s. 170 (128, 130)
- I allmänhet kan man ganska lätt beräkna åldern af en dylik tabell ur
dess uppställning, se därom Piper, Karls des grossen Kalendarium und
Ostertafel, Berlin 1858, s. 96 ff. I Svenskt Diplomatarium, II, finnes
intagen en fullständigare påsktabell, som enligt uppgift också den härstammar
från Vallentuna kyrkas mässbok. Handstilen visar sig vara yngre än den i
Vallentunakalendariet, men originalet synes vara från perioden 1116—1143.
Dess första år har söndagsbokstafven BA och gyllentalet 15. Hade originalet
uträknats efter år 1144, så vore det svårt hitta på någon anledning, hvarför
man icke skulle ha börjat i stället med dess gyllental, som är 5, då det har
samma söndagsbokstaf, och 5 kan vara en lika bekväm utgångspunkt som
15. Tyvärr kan man dock icke visa, hvar denna tabell kommit till. Den
förvaras nu i Cod. F b 6 i KB i Stockholm.
8 Landsbergerkalendariet af 1175 har samma tabell som Vallentuna (utg.
af Piper).
4 Mycket lätt konstateras förhållandet, 0111 man t. ex. slår upp Larsson
1812, s. 28. Där redogöres, från och med r. 16 för de år, då långfredagen
och Marie bebådelse sammanfalla. Detta infaller år från utgångspunkten:
16, 21, 100, ni, 184 o. s. v. Då man i Grotefends Taschenbuch sökersamma
sak, finner man åren 1155, 1160, 1239, 1250 o. s v., hvilka alla befinna sig
på de ofvan angifna tidsafstånden från nollpunkten 1139. —Jfr Storm,
Isländske annaler, Kristiania 1888, s. LXXIV f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
