Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nat. Beckman. Ärkestiftets äldsta kalendarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Därvid kunna vi ju ingen betydelse tillägga den tystnad, som
beror på handskriftens stympning. Vi kunna icke få veta, om Knut
Lavard (Jan. 7), Sigfrid (Febr. 15) och Ansgarius (Febr. 3) varit firade
i 1100-talets Uppland eller om Eriks translation införts i vår
handskrift (Jan. 24). Men vi kunna se, att David, Västmanlands apostel,
uteslutits här. Och vi märka med en viss undran, att Helena, som
enligt uppgift skulle varit Sveriges först kanoniserade helgon, icke fått
plats. Vore vårt kalendarium ett auktoriseradt kalendarium för
ärkestiftets domkyrka, så vore väl detta motbevis nog. Nu kan
det naturligtvis bero på bristande kunskap af en afskrifvare.1
Uppgiften att söka det omedelbara förlägget till vårt
Val-lentunakalendarium synes genom det föregående ha af sig själf
vidgat sig till den vida intressantare att söka ursprunget för
den kyrkliga ordning, som rådde i Sverige vid 1 ioo-talets slut,
för så vidt denna har tagit sig uttryck i kyrkoårets anordning.
Uppgiftens fullt säkra lösning skulle ju kräfva en jämförelse
med alla de kalendarier, som kunde tänkas ge upplysningar
för vår fråga. För min del har jag sett mig nödsakad inskränka
mig till det visserligen ganska rika material, som bjudes af de
två verken af Hampson och Grotefend. H. bjuder hufvudsakligen
gammalt engelskt material, G. bjuder mest på material från
medeltidens slut, mest från Tyskland men äfven från England,
men detta är så rikligt, att man må kunna hoppas, att en för
vårt ändamål tillräcklig kunskap om de kalendariska
förhållandena på 1100-talet skall kunna vinnas om icke för hvarje
behandlad detaljfråga, så dock för det hela.
Vallentunakalendariet har helgondagar, som blott anträffas
i ett mindre antal utländska kalendarier. Så upptar den Eugenius
vid d. 15 november; motsvarigheter härtill finnas blott i
Luttich, Paris, Namiir och en del spanska orter. Eusebius, biskop
i Bologna, skall enligt en sekundär källa ha stått vid d. 26
sept. i sin stiftsstad; där ha vi honom i Vallentunakalendariet. Då
hans dödsdag är en annan, måste upptagandet på de två
öfverensstämmande ställena bero på något misstag i en gemensam
källa. Biskop Firminus af Amiens står i Vallentunakalendariet
vid d. 10 okt.; samma datum återfinnes nu blott just i Amiens.
1 Helena uppges i annaler vara kanoniserad år 1164, d. v. s. det år, då
Stefan, Sveriges förste ärkebiskop besökte påfven och mottog vigning; ocli
hennes dag firas på ett datum, vid hvilket Stefan måste ha vistats vid
påfve-stolen d. 30 1. 31 juli, jfr påfvebullor af d. 5 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
