Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Linköpings stifts prästerskap, dess konsistorium och biskop 1761—1780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINKÖPINGS STIFTS PRÄSTERSKAP, 1761-1780
12 1
»hos Kungl. Maj:t i underdånighet anmält sådana hinderliga
omständigheter och utverkat nådig tillåtelse till dröjsmål med
prästmötes hållande», samt »ändtligen, om under den
förflutna tiden några episkopalvisitationer i stiftet af Herr
Doktorn och biskopen eller, där hans ålder eller sjuklighet
hindrat, af någon i hans ställe af konsistorium deputerad blifvit
förrättadt. Härom förväntas med första benäget svar.»
Skrifvelsen var undertecknad J. Liljestråle och vederbörligen
kontra-signerad af A. Schultén. Utan tvifvel kom det att kännas
besvärande för biskopen att afgifva det begärda svaret, eftersom
ock de episkopala visitationerna under senare tid varit mycket
eftersatta. Svar uppsattes och upplästes i domkapitlet den 26
aug. Som det hufvudsakliga skälet till alla
underlåtenhetssynderna uppgafs biskopens tilltagande ohälsa.
Till sina politiska åsikter var Filenius, som bekant, en ifrig
och inflytelserik medlem af hattpartiet och hade redan som
domprost och riksdagsfullmäktig åtnjutit sina partivänners inom
prästeståndet förtroende. Han blef insatt i den kommission, som
vid riksdagen 1746—I747dömde öfver köpmannen Springer, och
yttrade sig skonsamt om dennes brottslighet i fråga om
princi-palatsläran, ehuru pluraliteten inom kommissionen hyste en
strängare mening. Sin själfständighet visade han ock, när han
vid samma riksdag tillsammans med blott en liktänkande
protesterat mot det beslut, hans stånd fattat inom den Större sekreta
deputationen i fråga om förslaget att öfverläta
brännvinsbränningen åt kronan. Hela prästeståndet hade ingått i denna
deputation och med 23 röster mot 7 fattat sitt beslut. Vid riksdagen
1762 anförde han den 27 mars den deputation, som notificerade
ståndets mening om det edsformulär, som skulle föreläggas
kronprinsen, när denne nu skulle aflägga tro- och huldhetsed. Vid
den nästföljande riksdagen, då mössorna sutto vid styret, blef
icke desto mindre Filenius insatt i sekreta utskottet, hvilket
tyder på, att hans duglighet allmänt erkändes. Eftersom
Ärkebiskopen merendels af sjukdom var hindrad att fullgöra sitt
värf som talman, kom Filenius att under större delen af
riksdagen föra talmansklubban och anföra flera viktiga
deputationer, såsom t. ex. den, som inför de öfriga stånden framhöll
vikten af att häfda gällande religionsstadgars tillämpning.
Ofördragsam mot oliktänkande i religion nästan mer än i politik
förebrådde han sina ämbetsbröder, när de i ståndet klagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
