Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Ett förslag från 1700-talets början om närmare förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 700-TALSFÖRSLAG OM FÖRB. MELLAN ENGLANDS OOH SVERIGES KYRKOR 141
högst skadlig kallsinnighet, för att icke säga ett uppenbart hat.
Men därigenom erhölle bådas våra fiender tillfälle att försvaga
båda kyrkorna, hvilket de dock i sina trogna böner söka
före-bygga. Till dessa fiender räknade de icke allenast de påfviska
utan jämväl kalvinisterna och andra nu på en tid af den
engelska styrelsen till den engelska kyrkans förtryck alltför mycket
uppmuntrade och lidna sekter.
På grund af det nu anförda hade de slutligen »med tårar
i ögonen» uppmanat Gyllenborg, att han måtte framställa dessa
förhållanden för de förnämste, gudligaste och saktmodigaste af
det svenska prästerskapet. De betviflade nämligen icke — sade
de —, att så gudfruktige och för den protestantiska religionen
nitälskande män skulle af de skäl, som de nämnda biskoparne
m. fl. anfört, bevekas att göra en rättvis åtskillnad mellan den
engelska kyrkan och de ofvan omförmälda sekterna, med hvilka
vi äro lika oense, samt att anse dem, som tillhöra nämnda kyrka
såsom våra bröder i Kristo och så skicka oss emot dem.
Slutligen tillägger Gyllenborg några för lekmannens
ställning inom dåtidens kyrkliga lif synnerligen karaktäristiska ord.
Själf hade han alltid undvikit att döma rörande dessa ting och
än mera att inlåta sig med dessa engelsmän uti någon
ordväxling såsom varande af den tanke, att en resande, som ej
ex professo studerat theologiam, gjorde bättre i att pie crcdere
de docfrina, i hvilken han från ungdomen blifvit uppfödd, än att
genom subtile kontroversier råka in på några irrvägar och gifva
tillfällen till något tvifvelsmål, som han sedan vore för svag att
själf kunna lösa. Men ehuru så vore förhållandet, hade han
föresatt sig att, så snart den Högste hulpit honom tillbaka till
sitt fädernesland igen, underställa saken brefemottagarens
»gudeliga behjärtande» och »grundliga undervisning» till sin egen
privata upplysning.1
1 Statssekreteraren grefve Carl Gvllenborgs bref till biskopar och
superintendenter i Sverige »de unione ecclesiæ svecanæ et anglicanæ» finnes i
samtida afskrift i riksarkivet: Prästeståndets arkiv (Vol. J. 8 n:0 57) och i Växiö
Gymnasii och stiftsbibi. Fol. vol. 11:0 18. Det finnes tryckt i Ahlqvist, Bexell
Lignell: Bidrag till sv. kyrkans och riksd:s hist. ur pr. st. ark. Del ni.
I vissa, dock mindre väsentliga afseenden skiljer sig denna text från
Växiö-manuskriptet, som utgör en afskrift af ett den 20 jan. 1718 i Lund
dagteck-nadt bref till superintendenten I. Bröms i Karlstad.
Här ofvan lämnade referat har blifvit gjordt efter den förstnämnda
handskriften, innehållande bref till biskopen i Åbo Joh. Gezelius, dagtecknadt
Lund den 23 januari 1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
