Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Ett förslag från 1700-talets början om närmare förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
HERMAN LUNDSTRÖM
den engelska episkopalkyrkan och våra evangelisk-lutherska här
i Sverige.
Första förutsättningen, för att något i denna riktning skall
kunna företagas, är emellertid, att det sker med H. M:t
Konungens nådiga vetskap och tillåtelse, alldenstund den Allra högste
har anförtrott honom vår evangeliska läras förvar och försvar,
något som också »till hela kristenhetens glädje» ligger H. M:t
högeligen och varmt om hjärtat.
Så föras brefskrifvarens tankar uppenbarligen till fredsaftalen
i Osnabrück och Altranstädt med allt hvad däri låg.
Sannerligen är icke ställningen för Sveriges krona och Sveriges folk
såsom lutherdomens förnämsta skyddsmakt i Europa ansvarsfull
nog. Här gäller det att se till, att icke redan ingångna aftal
och på dem grundade förpliktelser på något sätt svikas.
Biskopen fortfar: Och såsom vi af den Högstes nåd äro
förvissade om vår läras gudomliga sanning, grundad i Guds ord
och författad i de symboliska böckerna, samt hafva att jämväl
hugna oss öfver vår tros bekännelses »sammanstämning» också
nu »samt att så många utrikes församlingar äro genom
Guds nåd försäkrade om vår allernådigaste öfverhets
hägn, försvar och beskydd därvid, så är ock å vår sida
ingen orsak ej heller hos någon rättsinnig lärare något uppsåt
att söka någon vår religions styrka genom förbindelse med andra,
som i trons läror kunna vara ifrån oss skiljaktige, mycket mindre,
att man skulle i någon trosartikel eller viktig religionsfråga vilja
eftergifva något eller lära annorlunda än så, som det är hos oss
på ofvan berördt sätt stadgadt.» Visserligen medgifva de, som
kunnat närmare inhämta den engelska episkopal-kyrkans
meningar och läror, att hon kommer närmare den evangeliska läran
än någon annan religion. Likvisst faller det sig betänkligt,
hut-någon religionsförening med henne skulle kunna ingås af oss,
alldenstund hon egentligen icke bar sin trosbekännelse på detta
sätt affattad i sina scriptis symbolicis. De trettionio1 i drottning
Elisabeths tid uppsatta artiklarna äro hos dem underkastade
mångahanda uttydningar. »När jag — heter det vidare — år
1671 var i Oxford och 1672 i Cambridge, läto många lärde män
märka de goda tankar, de hade om vår religion, isynnerhet, vid
sistnämnda universitet, då man både i deras akademiska auditorer
och kyrkor hörde dem publice refutera Calvinum, Bezam och andre
~1 Hdskr.: 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
