Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Ett förslag från 1700-talets början om närmare förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 700-TALSFÖRSLAG OM FÖRB. MELLAN ENGLANDS OOH SVERIGES KYRKOR 141
deras efterföljare.» På den tiden hade Gezelius »frekventerat»
särskildt den lärde doktor Peter Grunnings (sedermera biskop af
Chi-chester) undervisning samt fick också tillfälle att »konferera» med
doktorerna Pearson, Lightfoot och Castello. Han fick dock ofta
höra »varias expositiones» af de nämnda artiklarne. Man
menade visserligen, att Hoket i sin Politia Ecclesiastica skulle gifva
uttryck åt den mening, som episkopalerna i allmänhet anlsuta
sig till. Biskop Gezelius medgifver ock gärna, att han i
åtskilliga artiklar »går rätta vägen», ja äfven i trosartikeln om H.
H. Nattvard kommer oss närmare än någon annan, men det är
att befara — så tyckes brefvets på detta ställe något dunkelt
uttryckta mening vara — att många, som önska tillhöra den
engelska kyrka, sedermera d. ä. efter Gezelius englandsbesök
hafva öfvergifvit de i Politia Ecclesiastica uttalade åsikterna
och affallit till särmeningar äfven i de artiklar, som röra trons
grund. Därför vore svårt att behandla något förslag till förening,
om man ej vet, hvad de i hvarje artikel vilja hålla sig vid och
som det är tvifvelaktigt, ja »näppeligen att förmoda», det de i
allo vilja »konformera sig» med oss — något som dock
högeligen vore att önska — så vore ej lätt att med dem försöka
någon sådan religionsunion.
Såsom skäl till befrämjandet af en ifrågasatt »association»
anföres, förutom den goda uppfattning de i allmänhet hafva om
vår evangelisk-lutherska kyrka, äfven det faktum, att så väl i
England som i Pennsylvanien bemötas våra trosförvanter »med
mycken benägenhet», så att på sistnämnda ort pläga deras
präster och våra växelvis förrätta gudstjänsten i hvarandras kyrkor.
Deras goda mening om oss är berömlig och följer af den goda
öfvertygelse om vår evangeliska läras rätta grund och
bekännelse, som de »billigt hafva». Men det sistnämnda är ett
kyrkligt oskick och icke i öfverensstämmelse med K. Maj:ts »gudeliga
intention», då den svenska församlingen i Pennsylvanien
upprättades. Vet ej heller — tillägges det med tydlig udd, riktad mot
biskop Jesper, Swedberg i Skara —, om den, som på vår sida
därom vill hafva någon curam, detsamma theologice gilla kan.»
Som frukt af den önskade religionsföreningen hoppas man
»tvänne nyttigheter», den ena en allmän sådan för dem, som
ännu icke från den evangeliska bekännelsen äro fallna tillbaka till
påfvedömet, den andra särskildt för den engelska kyrkan. Ja,
förvisso vore det högönskligt, om något medel kunde utfinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
