Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Ett förslag från 1700-talets början om närmare förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 700-TALSFÖRSLAG OM FÖRB. MELLAN ENGLANDS OOH SVERIGES KYRKOR 141
den svenska kyrkan ägde »den förmånen», att -»ordo episcopalis
och ecclesiasticus hafver efter kristenhetens gamla sätt sin vigör
och i åtskilligt en likhet med engelska kyrkan». Likaså äro hos
oss »agenda ecclesiastica i handboken» jämte mycket annat i
kyrkoväsendet inrättade efter kyrkolagen, Af allt detta kunde
presbyterianerna tilläfventyrs »convinceras, huru onyttig deras
påstående frihet må vara». Emellertid utmynnar brefskrifvarens
nu förda resonnemang icke i något bestämdt slutpåstående, utan
han yttrar sig nog så försiktigt ungefär på följande sätt: Om nu
detta och annat mer, som i vårt kyrkoskick finnes vara
umformt med den engelska kyrkans, och därjämte deras trosläror,
som efter en ärlig (= sincer) uttydning öfverensstämma med
vår evangelisk-lutherska lära — om nu allt detta kan hjälpa till
att förekomma det omtalade förtryck, som bemälta kyrka befarar,
det måste jag lämna »till de högres eftersinnande».
En beskyllning anser sig dock Gezelius böra bemöta,
nämligen den att deras kyrka varder på samma sätt ansedd och
behandlad hos oss som de påfviskes, kalvinisternas och öfriga
ej mindre från dem än från oss villfarande sekters samfund.
Och detta förhållande — tillägga de — måste omsider
förorsaka en högst skadlig kallsinnighet för att ej säga ett
uppenbart hat.
Gent emot denna anklagelse anför nu Gezelius följande.
»När jag från år 1681 intill 1689 var superintendent i Narva,
hade de från England där vistande handelsmännen synnerlig
frihet, den de njöto intill fiendens infall. Genom ett Kungl. Maj:ts
nådigste bref till kungl, rådet och generalguvernören sal. grefve
Sperling fingo de (om jag rätt minnes) år 1684 eller under
något af de nästföljande åren tillstånd att hit förskaffa sin egen
predikant, den ock var en lärd och skicklig man. Hade
således liberum exercitium religionis, hvad som icke tilläts någon
annan religion hvarken där eller i någon annan stad under
Sveriges krona.» Förklarande tillägger Gezelius, att hvad som i
förevarande afseende sker i Stockholm uteslutande är en de
främmande ministrarne och deras betjänter medgifven förmån, men
att det är en oloflig och emot kungliga plakater stridande frihet,
att också andra använda sig af denna frihet.
Ibland andra orsaker till den gifna religionsfriheten angafs
i nyss nämnda kungl, bref äfven den, att den engelska kyrkan
kommer vår religion närmare än någon annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
