Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Skrifter och bref af Sven Rosén (forts. fr. föreg. årg.) - XIV. Bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rosen, bref
Si
Dock är billigt, at jag ock hos mina bröder erkänner, ho jag är (Matth.
18: 22, Luc. 17: 4), en syndare.
Nu är jag en arm och saliggiord syndare en menniskia, som
icke kommer til rätta hos Gud eller menniskior, om ingen Jesus
wore, som gådt borgan för mig och fulkomnat alt hwad högsta rätten
kraft hos en löftesman. Nu har jag bedit och är bönhörd. Jesu
förtienster, rättigheter til lif, rättfärdigheter etc. äro mina, men
mina synder, min skam, olydna och siukdomar äro hans, therföre
är jag fri- och saliggiord. Sonen har giordt thet. Thetta goda
tager jag nu icke som et rof at löpa bort med, utan förblifwer gerna
neder wid the korsfäste fötterna, och inne i then upstungne sidan,
som än i dag har watn och blod för arma törstande syndare. Amen!
Halleluj ah!
»Wer Gottes Marter in Ehren hat, Der findet immer eine Statt
In seinen Wunden-Lägern; Wenn ihm kein Bissgen eigen Guts
Mehr überbleibet, und des Bluts Kan er sich doch nicht wegern;
Das schreyt Allzeit Auf dem Throne: Urtheil! schone, Schon des
Lohnes, Ia des Schmertzens Lohns des Sohnes.»
Hiertans wänner, min enfaldiga methode är nu hålla et tomt
käril fram för Jesu sårs fullhet, så fattas aldrig frid, en diup frid,
och alt hwad behof giörs til högtiden. Wälsignad ware Herren,
som kommen är och komma skal, hwars genombårade fötter och
händer och sida jag kyssa wil och med all hiärtans ro ther hafwa
all min credit och lijt.
Om utwärtes ting kan jag nu tilstå, at jag ingen profit haft
theraf, at jag af böcker och berättelser låt intaga mit hufwud mot
the mähriska bröderna, i hiertat har jag dock kändt en Sympathie
jämwäl i förra åhrén. Och om I woren här, skullen I wäl kännas
wrid, at thesse fådt nåd och at them är nu så til mods, som Eder war,
tå I känden syndernas förlåtelse, och at the jämt blifwa i sådant
esse och niuta Jesu blod i lefwande känsla. När jag nu sådant ser
och känner, sä skäms jag wid mig sielf, at jag hyst sådant
frånskiljande och förringande omdöme om them, som förr endels skrifwit är.
Min Jesu, lät dock alla tina kycklingar samlas ochwärmas under
tina wingar! Nog länge har förskingringen wahrat. Hälser wid
namn them, som wilja gifwa Jesu ährona och utan sielfsmyckande
komma sådana som the äro, antagandes nåd i Jesu blod för intet!
Här är mit hierta, min hiertans käraste! Tig höfwes at bo
ther, tu, som undfår syndare. Såsom Maria och Magdalena wil
jag wänta wid tina fötter. Och om jag än får then nåden at giöra
Kyrkohist. Årsskrift 1912. (,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
