- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
88

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Skrifter och bref af Sven Rosén (forts. fr. föreg. årg.) - XIV. Bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

j<f

meddelanden och aktstycken

Han kräfwer icke utur wår hjärtans botn, at der skal ligga ett
grand redelighet, eller att en ährlig blodsdroppe skal rinna genom
wårt hjärta, förr än han sjelf förekommit oss med nåd och nedlagt
sanning. Sedan är billigt, att wij äre redelige och ährlige, dock
såsom sjuklingar och syndare, som i h war je ögnableck hafwa
sådant af honom allena och utom honom straxt wore spitsbofwar,
falska och såsom trolösa bogar.

Nu, hwad din salighet angår, så tror jag, tro du med, at Jesu
hand är til dig utsträckt. Han anammar dig gläder. Säg: »Ja,
här är jag! Sådan som jag här ligger, så tag du mig!»

Nu kan jag icke nog berömma Jesu willighet och hans förtjensts
fullgiltighet, hans nåds stråhlande och til sig dragande, mer än
magnetiska krafft. Den Helge Ande wil sjelf gjöra denna sin syssla.
’Exeivos s[J-s Socäasi, sade wår Sanning (Joh. 16: 14).

Då wår broder ännu hängde på korsset och led sådan pina i själ
och kropp, hwarwid wij säkert fallit i raserij och hädelse, då glömde
han sin egen nöd och besörgde sin moders och röfwarens och andras
wälfärd. Nu är han utan pina, i full wälmåga och har genom döden
ingen afkortelse lidit på kärlek emot menniskjor. Fast mer wet du
wäl, att när Joseph war i wälmåga kommen och såg sina bröder i
hungers nöd och ångest, så brast han ut i gråt och medlidande och
sade: »Jag är Joseph, edar broder». I dag hwilar wår Försonare.
Hans mun sade i går: »Consummatum est», och nu kommer han
wäl ihog, hwad han för oss led och säger cum emphasi: »Jag war
död, men sij jag lefwer» (Apok. 1: 18). »Jag lefwer, I skolen ock
lefwa» (Joh. 14: 19). Wij kunna nu glädjas och gratulera honom:

»Du heiligs Kind–— — —

erst gar veracht, zuletzt geschlacht.
Jesu ey nu, es ist vorbey, glück zu!

Drum kommt, herbey und nehmet frey,

Wer immer will, aus seiner blut’gen Füll’.

Ihr kommt, so wie Ihr seyd, IhrLeut’». N:o 1738, 4. [u. 7.]1

Gör du så med. Just så ett objectum commiserationis, som
du känner dig, så kom til Frälsaren. »Kände du hans hjärta
såta, skulle du af hjärtat gråta.»

Detta är det, som jag med fridsamt och förnögt hjärta kunnat

1 I 11 Anhang zum Hermhuter Gesangbuch, 1743. Meddelande af D.

I. Th. Müller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free