- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
178

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i o8

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

Resultatet blir, att språk-fakta tyda på ett äfven språkligt
samarbete mellan Olaus Petri och Laurentius Andreæ »i
öfverensstämmelse med den gängse uppfattningen om NT:s tillkomst».
Dock synes mig, som om v. Friesens filologiska granskning
kommit oss att fa ett välbehöfligt liksom starkt bevis för
Laur. Andreæ s verkliga medarbetarskap i NT. af 1526. Den
litteraturhistoriska opinionen har nämligen särskildt efter O.
Ahnfelts »utgåfva» af Olaus Petris skrift Om
mennisko-nes fall och upprättelse allt mer lutat åt den meningen,
att Olaus Petri ensam varit, men öfversättaren v. Friesen har
lärt oss, att vi ej få för den store Olaus alldeles glömma bort
hans medhjälpare, bland hvilka Laurentius Andreæ är den
förnämste med hänsyn till 1526 års NT. Ä andra sidan fördöljer
icke utgifvaren, utan framhäfver tvärtom, hurusom Olaus Petri
är den egentlige danaren eller kanske rättare utbildaren af det
religiöst monumentala språk, som slutligen möter i Gustaf Vasas
Bibel af år 1541. »Efter det NT. utkommit — säger förf:n —
utvecklar Olaus Petri det rika författarskap, som ofvan antydts.
Man kan nu i detta följa, hur språket steg för steg vinner i
stadga och klarhet så väl i yttre som inre hänseende. Den ena
efter den andra af de förenklingar och förbättringar, som
utmärka språket i GVB framför NT:s ..., genomföras successive i
Olavus Petris skrifter. Jag kan här endast nämna att redan på
1520-talet äro plur. -ar i det närmaste regel. I förra hälften
af 1530-talet uppfinner han skillnaden och )( ock, då ersättas
thin, Ihina med tin, tina. Det i GVB i motsats till
förhållandet i NT och tänkeboken mötande tå upptar Olavus
nu; formerna til, skal, hade, giffua, giffuer o. s. v. genomföras.
Visserligen skiljer sig GVB:s språk i åtskilliga afseenden från
det, som Olavus i sina egna skrifter använder, men vi få icke
för den skull frånkänna honom ett dominerande inflytande på
detta konstspråks tillkomst. Vi måste erinra oss, att det gällde
att för GVB skapa ett religiöst monumentalt språk, där
traditionen spelade en synnerligen betydande roll och där
anknytningen till det gamla var af den största vikt för hela arbetets
religiösa stämningsvärde.»

Vi behöfva icke säga, att texten är utgifven med den allra
största omsorg. Vi tro, att mången präst i vår kyrka gärna
förnyar bekantskapen med Jesus Syrachs gamla vishetsbok.
Ehuru den icke åtnjuter kanoniskt anseende, har den såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free