Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - K. B. Westman. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, utg. af Richard Steffen. Stockholm 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.37
omkring 130 af de mest karakteristiska och historiskt
betydelsefulla bland Uppenbarelsernas 6—JOO kapitel öfverflyttade till
nutida språk och i redans och öfverskådlighetens intresse
försedda med upplysande öfverskrifter, förklarande noter,
innehållsförteckning o. s. v. Birgittas skrifter ha därmed gjort sitt
inträde i vår samtids litteratur.
Om sina öfversättningsprinciper säger förf. bl. a. (s. XLI),
att öfvers, är verkställd från den fornsvenska och ej från den
latinska versionen af Revelationerna, ehuruväl under ständig
jämförelse med den senare. Skälen härtill äro två, nämligen
»dels tolkarens öfvertygelse, att den fornsvenska texten i vissa
afseenden måste stå Birgittas ursprungliga original närmare än
latinet, dels det fornsvenska språkets öfverlägsenhet i kraft och
uttrycksfullhet öfver det språk, som den latinska texten
erbjuder». Förf. har närmare utvecklat hithörande frågor i en
ex-kurs om »Förhållandet mellan den svenska och den latinska
texten af Birgittas uppenbarelser» (s. 314—331).
Hvad det i första rummet anförda skälet — den fsv.
textens större sakliga riktighet — beträffar, så är det bekant, att
denna version är en i Vadstena gjord återöfversättning från den
latinska versionen, som ansågs vara den officiella. Emellertid
är det påtagligt, att i några fall Birgittas originaluppteckningar
på svenska förelegat öfversättaren, och i dessa fall återger alltså
den fsv. versionen exaktare Birgittas tankar än den lat. Nu
är frågan: i huru stor utsträckning ha dylika
originaluppteckningar förelegat? Förf. antager, att det har varit i mycket stor
utsträckning. Ree. förmenar, att denna sak endast kan afgöras
genom noggranna specialundersökningar i hvarje särskildt fall;
man får akta sig för att draga allt för vidtgående slutsatser
från enstaka fall; men säkerligen kommer det att visa sig, att
originaluppteckningar endast förelegat i ganska ringa
utsträckning. Fullt bevisad anser jag f. n. sådanas förekomst i omkr.
ett tjugutal kapitel, som ha motsvarande latinsk text —
från-sedt alltså de endast pä fsv. föreliggande styckena äfvensom de
birgittinnorska, som återgå på originaluppteckningar, hvilka icke
varit använda af den fsv. öfversättaren.1 Under sådana
omständigheter förefaller det mig, att det riktiga förfaringssättet,
om man vill nå fram till den ur innehållssynpunkt bästa texten,
är att icke från början fastlåsa sig vid någondera versionen,
1 Birgittastudier I, s. 47—62, 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
