- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
243

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - K. B. Westman. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, utg. af Richard Steffen. Stockholm 1909

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR

215

Alltså: «du vet alla hans ord och tankar, som syftade till hans
själs salighet» — en nyans, som förf. ej fått med, fast den finns
i fsv. »Men alla dessa — fortsatte han — hvilka de än äro,
kunna ej komma upp emot» ångerns nådegåfva.

IV 33 (s. 53—57) innehåller en skildring af Roms olyckliga
tillstånd; i fsv. har detta till en del generaliserats till att gälla
kyrkans tillstånd i allmänhet. Det heter där — med en litet
annan vändning på meningen än hos förf. —: »Den heliga
kyrkans ordning var, att till de heliga ämbetena skulle befordras
klerker, som hade ett heligt lif, ständigt och fromt tjänade Gud
och med goda gärningar visade andra vägen till det himmelska
fäderneslandet». Fsv. har två textolikheter, som ingendera är
någon förbättring: »ämbete» står i st. f. »lif» (kanske rent
slarf-fel på grund af ordet »ämbete» strax förut) och »det himmelska
fäderneslandets lefverne» i st. f. »vägen till d. h. f.» (man har
läst vitam i st. f. viam; textvariant eller felläsning). Förf. har
i förra fallet följt fsv., i senare lat. — I samma kap. s. 57 finns
i lat. en hänvisning till saracenernas vana att fasta om dagen
och ata kött om natten (hvilket som bekant sker under
ma-naden Ramadan). Förf. har här med rätta följt den lat. texten
och anmärker, att den fsv. synes vara sämre. Det skulle icke
ha saknat sitt intresse att påpeka, att den fsv. öfvers, ändrat
»saracenerna» till »de höfdingar, som» o. s. v. — väl emedan
han icke kunde förutsätta kännedom om detta folk bos sin
läsekrets.

1 VI 70 (s. 117) är det fsv. »quarter» öfversatt ined
»fjärdedel», hvilket i noten förklaras med »fjärdedels timme eller
fjärdedels penning». Men ordet är en öfvers, af det lat. quadrans,
Vugatatextens motsvarighet till det grek. (från lat. ju lånade)
ÄoSpävTYjc i Mt. 5,26, och innehåller just en anspelning på detta
bibelställe, hvarför det bör återges med »skärf» (»människan
skall göra räkenskap för den minsta skärf»), — Strax nedanför
åter använder förf. »skärf» som öfvers, på denarzus, »päning»,
där det enligt sedvanligt bibliskt språkbruk borde stå som i
fsv. »penning». — I not 2 står genom tryckfel »bön» i st. f. »bord».

VI 88 (s. 123) säger Maria, att Gud och hon vilja
»kungöra för våra vänner och världen vår vilja med dig». De sista
orden äro en förhastad öfvers, af det fsv. »mz thik». Latinet
(per te) visar, att de fsv. orden böra öfversättas »genom dig»,,
hvilket är det enda, som passar i sammanhanget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free