Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - K. B. Westman. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, utg. af Richard Steffen. Stockholm 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
215
som förf. i noter och specialundersökningar lämnat till hvad
man med rätta kunde kalla revelationernas exeges, utredandet
af deras rätta mening och historiska sammanhang — ett
dunkelt område, där man med glädje hälsar alla bemödanden att
sprida ljus.
Den cistercienser-prior, om hvilken — enligt Petrus af
Al-vastras deklaration — I 13 handlar, och som förf. förmodar
vara Ragnvald i Alvastra, är säkerligen ej, såsom förf. förmodar
(s. 5 not 1), samme prior, som omtalas i V I 30 och de två första
tilläggen till denna revelation (De priore quo dam o. s. v. och
Item de eodem fratre). Historien i det senare af dessa tillägg
— priorns omvändelse till tro på uppenbarelserna — berättar
nämligen Petrus af Alvastra i Proc. can. 22° 211 r. med
tillfogande, att han hört detta af mannen själf, Katilmundus,
dominikanprior i Skeninge.
Att I 23 gäller Clemens VI (s. 5 not 2) kan jag ej bli
öfvertygad om, trots att det är ett gammalt antagande.
Deklarationen handlar, såsom det uttryckligen säges, om en biskop. Att
kapitlet handlar om en prelat, är tydligt nog, men hvad det är
för en slags prelat, antydes, så vidt jag kan se, endast på ett
ställe: non curaret, quod ecclesia, cuipreest, destrueretur, si
volun-tatem suam posset perficere. Detta stämmer utmärkt på en
biskop: »han skulle inte bry sig om, att den kyrka han förestår
fördärfvades, blott han kunde få sin vilja fram». Nu står det
i fsv.: »kirkian ther han är forman fore», hvilket ser ut att vara
om universalkyrkan, men helt säkert bör tolkas om stiftet i
enlighet med det ytterst vanliga språkbruk, att en biskops stift
kallas för hans kyrka (jfr ecclesia Scarensis, Lincopensis o. s. v.
om vederbörande stift). Nu är ju påfven också biskop, men
det förefaller mig, som om det inte skulle ha saknats mera gripbara
häntydningar på universalkyrkan, om det verkligen vore en påfve
som åsyftades.
Mycken möda har förf. nedlagt på att bevisa, att den
historia om en biskop och en kanik, som meddelas i III 4, afser
biskop Petrus i Linköping och magister Mattias och en skarp
motsättning mellan dem, hvarvid Birgittas sympatier stått helt
på Mattias’ sida (s. 280—285). Och utan tvifvel skulle det vara
ytterst intressant, om så vore; det skulle afsevärt föröka vårt
vetande om ett par af de personer Birgitta haft mycket att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
