Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joël Nilsson. The Swedish Settlements on the Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english 1638—1664, ed. af Amandus Johnson. New York 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 215
tjänsten. Printz skrifver till Brahe 1644, att gudstjänsten med
sina ceremonier hölls som i gamla Sverige och på gammal god
svenska. »Vår präst är klädd i mässkläder», säger han, »och
skiljer sig på allt sätt från de andra sekterna, hvilka omgifva oss».1
De tre stora högtiderna jul, påsk och pingst höllos strängt
i helgd, och på dessa dagar hade man tidiga gudstjänster, som
började redan omkring klockan fyra eller fem på morgonen och
voro slut vid åtta-tiden. Dessa följdes af högmässa med
predikan och stundom af gudstjänster på aftonen. På juldagens
morgon samlades menigheten i kyrkan vanligen klockan fyra,
julpsalmer sjöngos, och prästen predikade öfver Es. 9: 2—7
eller öfver någon annan lämplig text. Hvar och en af dessa tre
högtider räckte fyra dagar, och veckan innan påsk var
hufvudsakligen anslagen till andaktsöfningar. Alla de årliga helgdagar,
som man på den tiden hade i Sverige, voro iakttagna såväl som
två eller tre högtidliga bönedagar, på hvilka allt folket
bevistade gudstjänsten och afhöll sig från arbete. Hvarje onsdag och
fredag hölls predikan öfver någon utvald text ur Gamla eller
Nya Testamentet. Sedan lagen föreskref »att i ett pastorat på
landet, som har två kyrkor, skola predikningar hållas i den ena
på onsdagen och i den andra på fredagen», må vi antaga, att
gudstjänst firades en gång i veckan alternerande i Nya
Göteborg och Kristina. På alla andra veckodagar voro
andaktsstunder anordnade, hvarvid man sjöng en eller två psalmer.
Söndagarna brukade en eller två gudstjänster hållas, båda antagligen
på förmiddagen. »Guds rena ord, lag och sanning predikades
i öfverensstämmelse med den Augsburgska bekännelsen», och
det är möjligt, att predikan stundom gaf råd till församlingen
att taga sig till vara för den kalvinska surdegen.
Folket kallades samman genom ljudet af en klocka, som
ringde två eller tre timmar innan gudstjänstens början. De, som
bodde på något afstånd, kommo till kyrkan i kanoter och båtar,
så framt de icke lefde alltför aflägset från floden. För de
nybyggen, från hvilka kolonisterna hade för långt att fara till
morgon* och aftonandakten på den centrala gudstjänstplatsen, voro
lekmän tillsatta, »som kunde leda andaktsöfningen och påminna
folket om gudaktighet». Det är troligt, att man läste något
urval ur någon predikosamling, som utgifvits under perioden,
eller ur bibeln. Särskilda högtidsdagar höllos äfven. När un-
1 Printz till Brahe, 19 juli 1644 och 1 augusti 1650, Skokl. saml. (R. A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
