- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
262

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joël Nilsson. The Swedish Settlements on the Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english 1638—1664, ed. af Amandus Johnson. New York 1911

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2öo

LITTE RATURÖFVERSIKTER

ärkebiskopen med begäran att blifva återkallad. »Jag har»,
säger han, »äfventyrat både lif och välstånd», och han beder
ärkebiskopen att förläna honom ett pastorat, som kunde underhålla
honom jämte hustru och många små barn, om han slutligen fick
tillstånd att återvända hem. Han anförde fyra skäl, som efter
hans mening berättigade honom att blifva hemkallad och få en
plats i Sverige. Först och främst var han långt kommen till
åren, svag till hälsan och kunde icke uthärda det hårda arbetet
där ute. Den andra anledningen var den, att han så länge varit
i detta land, nära fem år under stor fara för döden natt och
dag i ett hedniskt land bland grymma hedningar, som hvarje
år hotade att fullständigt förgöra honom och hans landsmän.
Vidare tvingade hans affärer honom att vara närvarande där
hemma, och så till sist önskade han, att icke blifva lämnad
brödlös på gamla dagar utan att ha något, hvarmed han kunde
vederkvicka sig själf.1

Men Capanius kunde ej lämna sin församling utan att sörja
för dess välfärd, och därför uppmanade han ifrigt konsistoriet
att sända andra män. Kolonierna voro belägna från fjorton
till trettio engelska mil aflägset. Därför behöfdes det minst två
eller tre präster och i synnerhet någon, som var ung, stark och
rörlig och som kunde uthärda att gå från plats till plats.
Anhållan om verkställighet häraf gjordes således af guvernören
Printz. Myndigheterna i Sverige bemödade sig också om att
uppfylla folkets religiösa önskningar. För det första rådde Axel
Oxenstierna guvernören att bättre aflöna den präst, som redan
var där, så att han kunde blifva villig att kvarstanna, och för
det andra skref han till konsistoriet i Göteborg och gaf det i
uppdrag att sända en annan predikant till Delaware.

Resultatet blef, att Lars Karlsson Lockenius blef antagen.
Han anlände dit med Svanen, och med samma skepp mottog
Campanius den efterlängtade kallelsen att återvända.

Campanius vidtog nu förberedelser till sin afresa, och i
midten af maj tog han farväl af sin församling. Aflöningslistan
visar emellertid, att han tjänstgjorde i landet till den i april
1648, hvilket inalles utgjorde sextiosju månader, och hans lön
uppgick till en summa af 670 riksdaler. Han mottog varor till
ett värde af 120:47 riksdaler vid olika tillfällen, och 1645 gaf
guvernören honom kontant 147: 19 riksdaler. Vid återkomsten

1 Bref till ärkebiskopen, 30 januari 1647, N. S„ I (Upp.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free