Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joël Nilsson. The Swedish Settlements on the Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english 1638—1664, ed. af Amandus Johnson. New York 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
215
till Stockholm utbetalade Beier till honom resten af lönen i tre
terminer.
Om Lockenius’ tjänstgöring under de första åren af hans
vistelse här veta vi i det närmaste ingenting. Han hade
samma lön som de andra, och han upprätthöll tjänstgöringen i
Ti-nicum Island (Nya Göteborg) efter Campanius’ hemfärd. Det
säges om honom, att han var af en obändig natur, och han
anklagades för att vara en uppeggande orostiftare.
Johan Printz var koloniens guvernör från 1643 till hösten
1653. Efter honom kommo Johan Papegoja och Johan
Clas-son Rising. Regelbundna gudstjänster fortforo då att hållas i
kyrkan vid Tinicum. Helgdagar firades, och dagliga
andaktsstunder höllos såsom förr. Särskilda faste- och böndagar voro
påbjudna. Rising framkastade planer för bestridande af kyrkans
utgifter och för byggandet af skolor och gudstjänstlokaler,
anbefallande, att tiondelen af säd och boskap skulle frivilligt
erläggas af folket. Hälften häraf skulle användas till aflöning åt
prästerna, och den andra hälften till uppbyggande och
underhåll af ett skolhus och en kyrka.
Lars Lockenius var ensam präst i kolonien från 1648 till
1654, då två nya predikanter anlände hit med fartyget Örnen,
nämligen Mattias Nertunius och Peter Hjort. Nertunius, som
fick missiv till Upland, hvarest han hodde på en sträcka röjdt
land tillhörande kompaniet, skötte tjänsten i Tinicum. Han var
verkligen den bäste predikanten i kolonien under denna tid,
och Rising gjorde framställan till regeringen, att det jordområde
i Upland, på hvilket han bodde och som var stort nog för att
där utså 20 till 30 skäppor säd, skulle som boställe gifvas åt
honom jämte de få husen där, i hvilket fall han ej skulle
behöfva någon annan lön af kompaniet. Det synes emellertid,
som om han stundom handlade något alltför själfständigt. En
böne- och fastedag med gudstjänst hade blifvit bestämd i
kolonien till den 1 sept., men Nertunius aflyste gudstjänsten utan
att rådgöra därom vare sig med guvernören eller rådet. Han
blef senare kallad inför rådet och tvingad att aflägga räkenskap
för sina handlingar.
Peter Hjort stationerades vid fortet Trefaldigheten, hvarest
han tjänstgjorde, tills holländarna bemäktigat sig fästet, men
som han var »en världsligt och andligt fattig predikant», hade
hans arbete säkerligen ringa frukter. Det ser ut, som om Loc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
