Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joël Nilsson. The Swedish Settlements on the Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english 1638—1664, ed. af Amandus Johnson. New York 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 215
Då många lutheraner funnos vid fortet Nya Amstel, hvilka
önskade få en präst, anhöllo de om tillåtelse att kalla en ung präst
vid namn Abelius Zetskorn. De svenska fullmäktige i Tinicum
ville äfven ha honom till predikant i sin kyrka, men Lockenius
sökte förhindra detta med allt sitt inflytande. Zetskorn
predikade emellertid där annandag pingst, och han mottog sedan
kallelse som skolmästare med samma lön, som predikanten
åtnjöt. Men folket vid Nya Amstel ville icke släppa honom, och
Lockenius stannade ensam bland svenskar och finnar norr om
Nya Amstel. Befolkningen var emellertid nu allt för stor för
en predikants arbete, och den språkliga frågan gjorde
förhållandena invecklade. Under de första åren kunde många bland
finnarna ej förstå svenska, och dessa blefvo således utan religiös
undervisning. Men som tiden gick, blef emellertid det svenska
språket förhärskande, och finnar och holländare vunno
småningom insikter i detsamma.
* » *
Svenskarna i Delawarekolonien visade en ädel sträfvan att
omvända indianerna. De höllo fred och vänliga förbindelser
med dem, och Printz fick uppmaning att hos dem väcka intresse
för kristendomen och dess läror. Per Brahe kom fram med den
idén, att man borde sända några indianer, med deras samtycke,
till Sverige, där de skulle lära svenska, få se en annan
värdsdel och blifva väl bemötta. Då de sedan vändt tillbaka, skulle
de blifva till stor tjänst för kolonien och omvändelseverket. Ett
försök blef verkligen gjort att föra två indianer till Sverige, men
stammen medgaf det endast med villkor, att nybyggarna skulle
garantera, att de två vildarna skulle återföras välbehållna och
friska, i annat fal! skulle indianerna hämnas genom att ödelägga
kolonien. Ingen sändning blef därför af, då svenskarna ej kunde
acceptera detta villkor. Grefve Brahe rådde vidare guvernören
att undervisa dem som barn och att verka på deras inbillning
och fantasi genom ceremonierna i den lutherska gudstjänsten,
ty »yttre ceremonier ha alltid stor effekt på sådana vilda folk».1
Guvernören bemödade sig om att följa dessa råd. »Vi
ha alltså försökt», säger han, »att ingifva dem att frukta Gud,
och vi ha haft dem hos oss några dagar, men de ha tagit
tillfället i akt och flytt till de andra vildarna.» Holländarna hade
1 Brahe till Printz, 9 november 1643 Skokl. saml. (R. A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
