Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Th. Wotschke. Geschichte der Reformation in Polen. Leipzig 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 215
tionen. Han fick nu föra själfständig regering och eget hof i
Littauen, i Wilna, och så drogs denna viktiga del af Polen in
i reformationsrörelsen.
I Littauen hade handelsförbindelserna mellan Wilna m. fl.
städer och Königsberg öppnat vägen för evangeliska tankar.
Äfven Livland gjorde sitt grannskap här gällande. Redan 1521
predikades lutherdom i Wilna. På 1530-talet blef rörelsen
lifligare genom Abraham Kulwa. Denne adelsman, som 1536 var
den förste littauern vid Wittenbergs universitet, vann Bonas
ynnest och kunde med hennes stöd grunda en högre skola i
Wilna, dit 1541 ännu en luthersk littauer kallades som
underlärare, Georg Zablocki. Landets främsta familjer skickade sina
barn till denna skola. När Bona 1542 lämnade Wilna, lyckades
visserligen biskopen upprifva skolan, och Kulwa och Zablocki
måste fly till den vanliga polsk-lutherska asylen Königsberg och
Albrechts skydd. Men 1545 återvände bägge till Littauen och
bedrefvo en välsignelserik verksamhet. Zablocki fick en lång
arbetsdag; Kulwa däremot blef inom ett år förgiftad af en
gammaltroende läkare, som kallats till hans sjukbädd. Samtidigt
med honom afled ock den begåfvade Rapagelan, den förste teol.
professorn i Königsberg, sonen till en littauisk adelsman och
af Luther promoverad till teol. doktor. Rapagelan har sitt
namn oupplösligt bundet vid Littauens reformations- och
litteraturhistoria; det var han som diktade den första evangeliska
littauiska trossången, som tillika är det äldsta littauiska
språkliga minnesmärket. Med Rapagelan äro vi framme vid hertig
Albrechts betydelse för den polska reformations- och
litteraturhistorien.
Hertig Albrecht var som vi sett en agitator för
lutherdomen i Polen på så vis, att han utsände predikanter dit och gaf
sitt beskydd åt dem som måst fly därifrån. Han tog nu äfven
upp tankar på att få fram en polsk protestantisk litteratur.
Hittills hade ju tyskan och latinet varit de enda språken för
lutherdomen i Polen. De voro ock så vidt utbredda, att de bildade
redde sig med dem, och en polsk litteratur på modersmålet
hade svårt att växa sig fram. Inkvisitionen och den andliga
censuren gjorde det ock omöjligt att trycka evangeliska böcker
inom Polen, allra mest på polska. I Preussen däremot kunde
detta bli en verklighet. Redan 1530 utgafs därifrån genom
hertigens tolk den första polska katekesen, och den utskickades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
