Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Johnny Roosval. Till frågan om Gotlandskyrkornas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
JOHNNY ROOSVAI,
rekonstruera de försvunna kyrkorna. Till att börja med genom
aktgifvande på minsta detaljer. Härvid har angående äldsta
kyrkan framkommit ett märkligt bidrag, ehuru icke direkt
bygg-nadshistoriskt. I långhusets midt upptäcktes en af stående hällar
bildad dubbelgraf, präktigare, rymligare ordnad än någon annan
af de många grafvarne i Clemens. I den lågo skeletten af en
man och en kvinna, som tydligen båda dött våldsam död;
skeletten buro talrika spår af yx- eller svärdshugg. På
dubbel-grafvens tak — som själf låg i äldsta kyrkogolfvets nivå — låg en
murbrukskaka, som E. tyder - som betingad af ett på grafven
placeradt monument.
Fyndet ger en oväntadt intensiv sensation af den äldsta lilla
kyrkans inre. Det mördade parets grafmonument måtte, hvilken
enklare eller rikare gestalt det än haft, bildat en arkitektonisk
knutpunkt midt i den lilla enkla kyrkans långhus. Hvilket
memento mori! Grafvarnes storlek och plats tyda på förnäma
aflidna. Deras våldsamma död (enligt skelettundersökningar
förmodas de ha erhållit svärdshuggen i liggande ställning, kanske
under sömnen), måste ha varit en ingripande tragisk händelse i
den äldsta Clemens-församlingens lif. Allt bidrager att låta ana
något af martyriegrafvars stämning. Den lilla kyrkan måtte
haft en karaktär af grafkyrka.
Hypoteserna om kyrkans utsende f. ö., dess bjälktak,
yttertak, fönster o. s. v. äro intresseväckande för en större läsekrets
och väl i hufvudsak afsedda som populär läsning. Ställvis synas
dessa rekonstruktioner ha kräft bättre bevisning. Om t. ex. en
gissning skall göras angående takbetäckningen, så är det rätt
långsökt att som E. här gör säga »det var bräder, ty så var
förhållandet i S. Per i Sigtuna». Det ligger närmare till hands
att betrakta de äldsta gotländska taken: spåntaket i Garde,
kon-serveradt under ett yngre tak ända sedan 1300-talet, eller att
rådfråga i medeltida gotländska afbildningar synliga kyrkotak
t. ex. kyrkbilden på Tingstadsfunten, som också tyder på
spän-betäckning. Gardes äldre delar äro ju, t. o. m. om man jämför
dem med äldsta Clemens-kyrkan, mycket ålderdomligt byggda.
De ha ingen sockel, hvilket Clemens äldsta kyrka har, och de
ha primitivare ingångar, utan särskilda dörrposter. De
ryskbysantinska målningarne i Garde gifva kyrkan dessutom en
absolut datering äldre än noo-talets slut (Roosval, Die Kirchen
Gotlands s. 100).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
