Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Johnny Roosval. Till frågan om Gotlandskyrkornas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tit.I. FRÅGAN OM GOTLANDSKYRKORNAS KRONOLOGI
21
och konsthistoria i Sverige. Inget ännu tillgängligt vittnesbörd
existerar om en kristendom af så stadgad art, att den skulle
byggt stenkyrkor på 900-talet. Och äfven om så vore, ha vi
ju från flera håll vittnesbörd om att träkyrkobyggandet i regel
föregått stenkyrkorna.
»Den äldsta kyrkans uppförande, skulle nämligen då» —
påvisar E. (sid. 13) — »skjutas långt tillbaka i tiden, till en
tidpunkt, vid hvilken vi hittills ej varit vana att förlägga spåren
af kristendomens inflytande i vårt land. Det är detta förhållande
som gör ruinkomplexet i S:t Clemens så betydelsefullt och som
höjer det till ett dokument af rang i vår kulturs historia.»
Detta högviktiga resultat vinnes uteslutande genom det
godtyckliga antagandet af 2 à 3 mansåldrar per kyrka. Jag
kan lika väl säga 1 mansålder och kommer då till år 1100 för
Clemens 1, äfven under antagande att Clemens 4 är så gammal
som »omkr. 1200». Angående byggnader känna vi verkligen icke
till någon normal-lifslängd. Ett stipulerande af en viss
normaltid borde åtminstone föregåtts af några sannolikhetsberäkningar
eller af en statistik ur andra byggnader. Därvid hade det varit
en lätt uppgift att finna flera kyrkliga byggnadsförlopp, där
hundratals år förflutit mellan de större förändringarne; appliceras
detta på de 4 Clemenskyrkorna kunde de med god vilja ledas
tillbaka till Gamla testamentets tid, hvilket vore en vacker
Rud-beckiansk tanke, men svårbevislig.
Förhållanden, analoga med det uppsving till storstad som
Visby upplefde under en tid af kyrklig entusiasm under en stark
immigration, äro svåra att finna i kyrkobyggandets historia. Man
finner dem lättare i vår egen tids affärs- och bankhus’
tillkomsthistoria. Warenhaus YVertheim i Berlin var i begynnelsen (omkr.
1900) en stor komplex, som ett slott. Men 13 år senare är dess areal
flerdubblad. De ha visserligen icke rifvit sin egen första lokal
utan byggt till och till, men därunder rifvit flera hus, som icke
voro mer än en mansålder gamla. Eller se på firmorna Leja och
K. M. Lundberg i Stockholm, nu uppgångna i Nordiska
Kompaniet — se på dess bygge å Hamngatan, sedan det blifvit
färdigt, och sätt upp en lista öfver hur de slopat lokal efter
lokal för att gå till större. Beräkna 2 mansåldrar per lokal och
sätt till den framtida forskarens förfogande planerna till dessa
lokaler och några minnen af gamle Lejas lager från affärens
begynnelse. Vi skulle få de märkligaste bidrag till Sveriges kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
