- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
16

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Johnny Roosval. Till frågan om Gotlandskyrkornas kronologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

JOHNNY ROOSVAI,

turhistoria — leksakslokomotiv och sidenkravatter på Gustaf
Vasas tid. — Det är tydligt att ingen minimitid kan fastställas
för ett bygges lifstid.

Men som förut är sagdt, man behöfver icke gå öfver ån
efter vatten. Se oss om bland medeltidskyrkor! Det är ju
visst icke alltid de äro underkastade så många mutationer. Men
det finns dock många fall, där en mutation skett betydligt
snabbare än efter 3 mansåldrars intervall t. ex. Katedralen i Laon
omkr. 1170 i modernaste gotik utförda kor, »hvilket refs efter
en knapp mansålder af intet annat skäl än att det syntes för
litet» (enl. Dehio o. Bezold II, 25).

I och för sig är det ju som sagdt möjligt att en kyrka
består icke blott 33X2 år utan hur länge som helst. Men med
antagna lefnadslängder kan intet härvidlag bevisas.

Man blir ännu mindre böjd att lita på de äldre
kyrkoplanernas höga ålder, när man läser huru förf. kommit till den
tidiga dateringen på den yngsta kyrkan. Korets östra
fönstergrupp säges häntyda pä början af 1200-talet, emedan vi
finna denna gruppering i »Frankrike redan vid midten af
1100-talet» och »i Tyskland allmännast under första och andra
femtedelen af 1200-talet». Det låge ju nära tillhands att äfven här
se på svenska förhållanden, där ett med säkerhet dateradt
dylikt kor finnes — Skokloster kyrka — af år 1280.

Det finns ju äfven tidigare exempel, men hvarför skulle
Clemens vara ett af dem? Den tretaliga fönstergruppen är
just på Gotland så seg, att den går öfver i I300 talsg0tiken och
träfifas i så sena kyrkor som Hablingbo. Den är visserligen äfven
på Gotland tidig, dess första exempel torde vara
Cistercienser-kyrkan i Roma, tidigast från slutet af 1100 talet. Men hur kunna
vinna en bestämd datering af en form, som existerar under så
lång tid?

Vidare sökes datering genom observation af s. k. örnkapitäl
å gotländska och utländska kyrkor. Det finns inget sådant i
Clemens, men korportalen i Clemens är slående lik /wportalen i
Tingstäde och denna kyrkas långlms äger örnkapitäl; alltså
menar sig E, ha rätt att datera S. Clemens’ långhus efter
örn-kapitälens tid. Hvilken är då deras tid? Jo i Tyskland bruka
de, säger E., förekomma i senare hälften af 1100-talet, å Gotland
»anser» E., att motivet fortlefvat åtskilliga 1 O-tal år på
1200-talet — alltså stammar S. Clemens långhus från början af 1200-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free